Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, EKENÄS 3:6 M.FL. SLÄPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SLÄPS KYRKA
10/12/06
Motivering
SLÄPS KYRKA är belägen på ny kyrkplats invid en väg, med anslutande bebyggelse i norr. I Kyrkobyn, ca 1 km sydost om nuvarande kyrkan, återfinns ruinen av den gamla medeltida kyrkan som revs 1852. Socknen präglas idag av närheten till Göteborg och har en tämligen omfattande villabebyggelse. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur, kantade av trädrader. Till anläggningen hör ett gravkapell (1954) och ett vaktmästarkontor. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet.

Den nuvarande vitputsade stenkyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och byggdes 1852-53 efter ritningar av arkitekten Ludvig Hedin. Kyrkan uppfördes i tidstypisk nyklassicistisk stil och består av ett långhus med tresidigt kor i söder, sakristia i väster och torn krönt av en kransgesims samt en slank kopparbeslagen lanternin i norr. Långhusets fasader genombryts av stora rundbågiga fönster och täcks av ett flackt sadeltak med skiffertäckning. Kyrkans exteriör präglas idag helt av byggnadstidens arkitektoniska ideal.

Kyrkorummet präglas av 1800-talets ljusa nyklassicistiska stil samt av 1900-talets förändringar. Predikstolen (1864) är ett verk av Johannes Johansson från Mjöbäck, med typisk rund korg dekorerad med balusterdockor i halv relief. Altaruppsatsen med trekantsgavel och tandsnitt är sannolikt från samma tid men en ny altartavla av Sven Lindroth tillkom 1891. Till inredningen från 1800-talets andra hälft hör altarringen, psalmnummertavlorna och orgelfasaden (1860). Bänkinredningen har tidstypisk karaktär med slutna kvarter och är sannolikt ursprunglig. Trots senare förändringar har interiören en huvudsaklig prägel av byggnadstiden. Dopfunten av trä med lock tillkom 1906. Läktarbröstningen dekorerades med apostlamålningar 1955 och rum avdelades under läktaren 1959. 1982 försågs korfönstren med glasmålningar i starka färger med eget uttryck av kyrkokonstnären Joël Mila.

Kyrkan är känd för en epitafiemålning av kyrkomålaren Jonas Dürchs över den lärde kyrkoherden i Vallda och Släp, Gustaf Fredrik Hjortberg (död 1776) och hans familj. Det Hjortbergska epitafiet i Släp räknas som Dürchs mästerverk. Från den gamla kyrkan kommer också en basunängel från 1700-talet och ett krucifix från tidigt 1500-tal.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, grindar, trädrader och gravkapell.
- Kyrkans välbevarade exteriör.
- Den välbevarade inredningen från byggnadstiden; predikstolen, bänkinredningen, orgelfasaden och läktaren.
- Jonas Dürchs epitafiemålning.
- Glasmålningarna i korfönstren.
- Basunängeln och krucifixet.