Stäng fönster Laholm kn, RÄNNESLÖV 1:24 M.FL. RÄNNESLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| RÄNNESLÖVS KYRKA, RÄNNESLÖVS NYA KYRKA | |
| 10/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
Ränneslövs kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i den västra utkanten av Ränneslövs samhälle, invid vägen mot Vallberga, i södra Halland. Söder om kyrkan, på andra sidan vägen, ligger f d prästgården med pastorsexpedition samt prästbostället. Bebyggelsen i Ränneslöv ansluter till Smedjeån som passerar i söder. Ränneslöv är en fornlämningsrik bygd och kyrkan ligger inom ett gravfält med bronsåldershögar och lämningar av forntida bebyggelse. Kyrkan omges av en rektangulär kyrkogård, troligen med anor från 1100-talet. Kyrkogården har vid flera tillfällen utvidgats mot norr, 1853, 1870-72 och 1915. Den inramas av en stenmur, troligen från medeltiden som senare har byggts på norrut. Innanför muren växer en trädkrans av alm, kastanj och lind. Marken är plan och gräsbevuxen och korsas av grusbelagda gångar. I anläggningen ingår ett bårhus (1952) och ett vaktmästeri (1941). Ränneslövs kyrka består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat korparti samt en vidbyggd sakristia i öster med en tresidig absid. Långhus och kor uppfördes 1868-72 i nyklassicistisk stil efter ritningar av Stockholmsarkitekten Axel Kumlien. Vid tillfället revs ett långhus och kor från 1170-talet. De nya byggnadsdelarna uppfördes i tegel och sammanbyggdes med ett kvarvarande stentorn, vilket antas vara medeltida och som ursprungligen var försett med trappstegsgavlar. Det nuvarande utseendet med huv och spira fick tornet vid en ombyggnation 1752. Utvändigt präglas kyrkan främst av nyklassicismens stildrag och av det låga tornet med barockkaraktär. De vitputsade fasaderna bryts upp av rundbågeformade fönster och korsgångarnas portaler. Fasaderna är sparsamt dekorerade i en stram klassicism, med element som trekantsgavlar och pilastrar koncentrerade till portalerna. Det ljusa kyrkorummet täcks av ett flackt, kassettindelat trätunnvalv. Kyrkorummet präglas främst av två större renoveringar insatser. 1902 tillkom väggmålningar ovanför altaruppsatsen och ovan korsgångens entréer av den halländske målarmästaren Edward Högardh, samtidigt utvidgades läktaren och fick ny barriär och troligen ny orgelfasad. 1973-74 utfördes en genomgripande omdaning av kyrkorummet. Förutom ny färgsättning tillkom nu bl a läktarunderbyggnader, ny bänkinredning, altarring och dopfunt. I kyrkorummet finns olika tidsepoker representerade; predikstol (1590, dopfunt (1735), altaruppsats (1872) med delar i barock från 1700-talet samt krucifix och basunängel från samma århundrade. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och grusade gångar. - Tornets troligen medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument. - Edward Högardhs dekormåleri från 1902. - Predikstolen, dopfunten, altaruppsatsen, krucifixet och basunängeln. |
