Stäng fönster Hässleholm kn, SANDBY 14:3 NORRA SANDBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| norra sandby kyrka, NORRA SANDBY KYRKA | |
| 5/13/22 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkbyn Norra Sandby ligger en dryg mil nordväst om Hässleholm. Socknen domineras i söder av odlad slättbygd med större inslag av skog i norr. Fornlämningar visar på mänsklig aktivitet sedan brons- eller stenåldern. Kyrkans närmiljö präglas idag av närheten till Sandby kungsgård med vitputsad manbyggnad uppförd 1606 och större ekonomibyggnader. Även väster och norr om kyrkan finns kvarliggande gårdar och i övrigt utgörs bebyggelsen av ett fåtal gatehus från sent 1800-tal och 1900-tal. På den äldre kyrkplatsen något hundratal meter västerut ligger gamla skolan, idag sockenhus, och öster om kyrkogården finns ännu en skolbyggnad uppförd kring 1950 som numera fungerar som privatbostad. 1800-talets kraftiga befolkningsökning medförde att Norra Sandbys medeltida kyrka revs och att en ny kyrka uppfördes längre österut i byn. Samtidigt anlades ny kyrkogård. Kyrkan ritades av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet, en av dåtidens mest produktiva arkitekter som vid sidan av ett 40-tal kyrkor står bakom ett flertal offentliga byggnader, banker, hotell och teatrar. Till de mest kända verken hör Gamla riksdagshuset, Hotel Rydberg och Södra teatern, samtliga i Stockholm. Den nya kyrkan som stod färdig 1865 uppfördes i nyklassicistisk stil, en vitputsad salkyrka med fullbrett kor, tidstypiskt tunnvalv och symmetrisk fönsterindelning. I västtornets trappstegsgavlar och den halvrunda absiden märks samtidigt den vurm för medeltiden som var på framväxt kring mitten av 1800-talet. Exteriört är kyrkan i det närmaste oförändrad sedan uppförandet och utgör en god representant för en landsortskyrka uppförd under 1860-talet, då ett paradigmskifte skedde inom svensk kyrkoarkitektur mellan å ena sidan nyklassicism och å andra sidan nyromanik och nygotik. Detaljer med extra högt bevarandevärde är takbeläggning av skiffer, slätputsade listverk och omfattningar, trappstegsgavlar och fönster av trä med blyinfattat glas. Även interiört är kyrkan tämligen oförändrad. Väggarnas kraftfulla kvadermålningar har kalkats över, troligen på 1930-talet som en motreaktion på nystilarnas överdådigt utsmyckade kyrkorum. Frånsett denna förändring utgörs den enda tydliga årsringen utöver nybyggnadsåret av arkitekt Torsten Leon-Nilsons restaurering 1951, då tribunbågen byggdes igen med en vägg som försågs med modernistisk fresk av konstnären Pär Siegård och den fasta inredningen i trä fick ny färgsättning med utgång från en bevarad bänkdörr från den medeltida kyrkan. Den fasta inredningen i trä är enkelt utformad och dess största kulturhistoriska värde utgörs av att den i sin helhet är bevarad, om än med sekundär bemålning. Från den medeltida kyrkan överfördes ett antal föremål som utöver sina konsthistoriska och hantverksmässiga värden även har kontinuitetsvärden för församlingen. Hit hör dopfunten från 1200-talet, ett processionskrucifix från sent 1400-tal och storklockan omgjuten 1689. En äldre fattigstock speglar tidigare sociala förhållanden medan en kistplåt från 1601 och den renässansgravsten som sitter fastkramlad på västfasaden vittnar om äldre tiders begravningsseder och hur högreståndspersoner önskat bli ihågkomna av eftervärlden. Norra Sandby kyrkogård är samtida med kyrkan och har endast utvidgats en gång, 1912. Gamla kyrkogården karaktäriseras av gräsbevuxna ytor med glest placerade äldre gravvårdar av varierande form och material. I väster finns en handfull singeltäckta gravplatser omgärdade av stenramar eller järnstaket. Störst andel singeltäckta gravplatser med äldre gravstenar återfinns annars i de långsmala kvarter som definierar gränsen mellan gamla och nya kyrkogården. På nya kyrkogården är merparten av vårdarna lägre och breda och ordnade utmed rygghäckar, vilket blev vanligt under andra hälften av 1900-talet. Kyrkogården präglas generellt av en rik växtlighet med trädkransar, formklippta städsegröna buskar, ett stort antal nyplanterade lövträd i rader eller som solitärer samt planteringar kring huvudentrén och vid gravarna. Merparten av de äldre gravvårdarna har yrkestitlar och bynamn, vilka är viktiga dokument över socknens historia och utveckling. Även bogårdsmuren av kallmurad fältsten med flera troligen ursprungliga smidesgrindar i granitstolpar har högt bevarandevärde. Mer sentida gravskick representeras av minnes- och askgravlund norr om kyrkan. Källa: Norra Sandby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-05-13. |
