Stäng fönster Strömsund kn, HAMMERDALS PRÄSTBORD 1:4 HAMMERDALS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HAMMERDALS KYRKA | |
| 12/31/05 |
| Motivering |
|---|
|
Hammerdal är tillsammans med Berg och Lit de första jämtländska exemplen på de stora kyrkor som idag präglar kyrkobeståndet i mellersta Norrland. Bygdecentrats betydelse i den medeltida och senare folkrika storsocknen avspeglas väl i den mäktiga kyrkobyggnaden och i den storskaliga men väl avgränsade kyrkomiljön. Kyrkogården har utvidgats kraftigt under 1900-talet och är idag en rationellt planerad anläggning. Ombyggnaderna av kyrkan under 18- och 1900-talet har förändrat den ursprungliga byggnaden uppförd i rokokostil. Från den tiden finns tidstypiska drag som sakristians placering och förekomsten av korfönster kvar. 1800-talsinsatserna med bygget av det satta och slutna tornet och Hawermans restaurering gjorde byggnaden till en harmonisk helhet. De jämförelsevis långtgående men högkvalitativa insatserna 1923 tillförde det utvändiga vindfånget och dörrar i tidstypisk 1920-talsklassicism. I interiören är stora delar av Ivar Ståls insatser välbevarade även om 1960-talets modernisering med läktarunderbyggnad och tidstypiska ytskikt och materialval i vapenhus och torn försvagar intrycket. Hammerdals kyrka är invändigt en säregen kyrka som genom sin storlek, den rika 1700- och 1800-talsinredningen och inte minst tack vare de färgstarka utsmyckningarna från förra seklet förmedlar en känsla av katedral. Kyrkorummet präglas genom Torhamns expressiva målningar och den dramatiska altartavlan mer av fart än av det lugn som annars kännetecknar det sena 1700-talets kyrkointeriörer. Att särskilt tänka vid sidan om grundkraven vid förvaltning och skötsel av kyrkan: Kringliggande bebyggelse med funktionell och historisk anknytning till kyrkan Bogårdsmuren, granhäcken och andra karaktärsdrag på kyrkogården De båda altaruppsatserna är goda stilhistoriska och konsthistoriska exponenter Tillskott i inredning och utsmyckning från 1920-talsrestaureringen Predikstolen med tillskott från 1850-talet Fast inredning i form av bänkar i långhus, kor och på läktaren ”Lappläktaren” Klockringningsstolen i tornkammaren |
