Stäng fönster Hässleholm kn, RÖKE 19:1 RÖKE KYRKA
Anläggning - Värdering
| röke kyrka, RÖKE KYRKA | |
| 5/21/21 |
| Motivering |
|---|
|
Röke ligger cirka två mil nordväst om Hässleholm, på förlängningen av sydsvenska höglandet i kuperad och mossrik skogsbygd där vägarna mot Hörja och Bjärnum möts. Ort- och sockennamnet skrevs förr Röge och lär syfta på höjd, möjligen den platå centralt i byn där kyrkan är belägen. Tidigare präst- och klockaregård samt församlingshem och före detta skolbyggnad från 1868 minner om funktionen som sockencentra. I närmiljön finns även nuvarande skolan som byggdes på 1960-talet, liksom idrottsplats och före detta lanthandel. Rökes medeltida kyrka uppfördes under 1100-talet. Under 1700- och 1800-talen ökade Skånes befolkning kraftigt, vilket bland annat fick till följd att den absoluta merparten av landskapets många medeltida kyrkor kom att byggas ut eller ersättas av nya kyrkor. Vid 1900-talets början hade de kultur- och konsthistoriska värden som gick förlorade i de många kyrkrivningarna börjat uppmärksammas och kyrkan i Röke blev den sista skånska medeltida kyrkan som revs för att ersättas av en ny helgedom. Den nygotiska kyrka som stod färdig 1905 ritades av Gustaf Hermansson. Bland arkitektens främsta verk märks Asmundtorps kyrka och Gustaf Adolfs kyrka i Helsingborg samt Oscarskyrkan och Sofia kyrka i Stockholm. De två förstnämnda, båda uppförda under 1890-talet, anses allmänt vara några av de främsta exemplen på fullt utvecklad nygotisk kyrkoarkitektur i Sverige medan de två senare, som är samtida med Röke kyrka, uppvisar en mer experimentell och friare tolkning av nygotiken med intryck från bland annat nationalromantiken. I förhållande till dessa byggnadsverk är Röke kyrka påtagligt enkelt gestaltad. Den höjdsträvan som förkroppsligas i 1890-talskyrkorna har ersatts av en tyngre byggnadskropp med kraftigare torn och istället för de för den skånska nygotiken så karaktäristiska tegelröda fasaderna är murverken här spritputsade. Kontreforterna som rytmiskt indelar fasaderna är även de typiska för nygotiken, men är i Röke kyrka endast svagt framskjutande vilket ger ett mer återhållsamt uttryck. Sammantaget är kyrkan exteriört ett välbevarat exempel på en enkel landsortskyrka i den stil som ibland går under benämningen avklingande nygotik. Utöver att de ursprungligen gula putsfasaderna på 1960-talet avfärgades i vitt har få förändringar skett sedan uppförandet. Interiören gestaltades efter nygotiskt mönster med kvaderimiterande väggmåleri, högkor bakom en spetsbågig triumfbåge och ett stort östfönster med polykromt glasmåleri istället för altaruppsats. Det panelade tredingstaket med öppen figursågad takstol och dekorativt måleri är mindre vanlig men förekommer i ett tiotal skånska nygotiska kyrkor. Inspirationen kan delvis härledas till den engelska nygotiken, delvis till nationalromantiken. Arkitekt Oscar Häggs fasta inredning, som i sin helhet är bevarad, har liksom kyrkan i övrigt ett återhållsamt och enkelt nygotiskt formspråk. Den gjutna dopfunten har emellertid en utpräglad och expressiv nygotisk gestaltning. Frånsett ytbehandlingen är den identisk med Helgo Zettervalls dopfunt i Allhelgonakyrkan i Lund. Möjligen kan den ha gjutits i samma form. Interiören är välbevarad men präglas idag av ändrade färgsättningar, där väggar och tak täckmålades och den ekådrade bänkinredningen fick polykrom bemålning efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe på 1950-talet. Sedan 2017 har taket till viss del återfått sin bemålning med dekorativa detaljer och Häggs fasta inredning haren lugnare färgsättning i blått, rött och grått. Bland senare tillägg märks främst den modernistiska orgelfasaden från 1964 samt att bänkrader avlägsnats under orgelläktaren för att ge plats för wc samt öppna gemensamhetsytor med lösa bord och stolar, ett inslag som blivit vanligt förekommande i svenska kyrkorum under 2000-talet. Utöver fast inredning och inventarier från byggnadsåret bevarar kyrkan ett flertal äldre föremål som överförts från den medeltida kyrkan och som utöver sina kulturhistoriska värden är av betydelse som länkar till församlingens äldre historia. Det äldsta föremålet utgörs av en senromansk kyrkport i ek med rik beslagning av smidesornament. Kulhål i den övre delen minner om äldre orostider. Bevarade kyrkportar från denna tid är sällsynta och av högt arkitektur- och konsthistoriskt värde. Från medeltiden härstammar även en slutsten med inskription från den gamla kyrkan och lillklockan av brons som uppges vara tillverkad på 1400-talet. 1600-talet representeras av predikstol med baldakin och trappa från 1635 samt altaruppsats från 1652 i utpräglad renässans och barock. Båda är exempel på stor hantverksskicklighet, med rikt skuren dekor och polykromt måleri. Till samma tidsperiod hör en polykromt bemålad gravhäll med porträttgalleri i högrelief som står uppställd i vapenhuset. Fler föremål av kulturhistoriskt intresse och högt bevarandevärde är ett tavelskåp (möjligen 1697), två psalmnummertavlor från 1750-talet, ett äldre krucifix samt en järnbeslagen fattigstock. Röke kyrkogård karaktäriseras främst av de distinkta nivåskillnaderna mellan den utmejslade platå varpå kyrkan är placerad och de omkringliggande flackare partierna. Stor prägel sätter även de rationaliseringar som genomförts under de senaste tre–fyra decennierna, där omgärdningar och yttäckningar vid gravplatserna avlägsnats med enhetligt gräsbevuxna markytor och begränsad växtlighet som följd. Äldre högresta gravvårdar från tiden kring sekelskiftet dominerar på platån kring kyrkan medan lägre och bredare stenar är i majoritet i övrigt. Särskilt bevarandevärde har ett mindre antal gravvårdar från 1800-talets senare hälft samt den handfull gravplatser som ännu bevarar stenramar och yttäckning av singel. Av miljöskapande värde är även den högresta ask direkt söder om kyrkan som torde vara samtida med kyrkan. |
