Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Höganäs kn, FARHULT 28:1 FARHULTS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Farhults kyrka, FARHULTS KYRKA
9/3/15
Motivering
Farhult kyrkby är utpekat som ett särskilt välbevarat exempel på äldre tiders sockencentrum med stark koppling till omgivande jordbrukslandskap. Kyrkogården och kyrkan har en central betydelse i denna miljö och den angränsande Prästaskogen är en värdefull del av ett äldre kulturlandskap. Kyrkogårdens äldsta del bevarar troligtvis en medeltida utsträckning och ligger fint inbäddad i den övriga bebyggelsen. På kyrkogården utgör bårhuset, murar, växtlighet och gamla gravstenar viktiga delar av denna miljö. Inte minst snapphaneeken har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kyrkbyn ligger avsides från den övriga bybebyggelsen i Farhult. Placeringen kan tyda på att byn blivit omlokaliserad eller att kyrkan har varit knuten till en särskild huvudgård, kanske som gårdskyrka, på privat eller kyrkligt initiativ. Kyrkan och byns etablering har tolkats som relativt sen men dendrokronologiska provresultat från 2015 visar att kyrkan kan vara äldre. Detta skulle också stämma bättre med kyrkans välhuggna murverk och fint arbetade portaler. Korportaler är ovanliga inslag i medeltida kyrkor och har kanske varit kopplade till en särskild ritual eller kyrklig sed. Korportaler finns också dokumenterade i Maria Minor i Lund, i Simrishamns kyrka och i S:t Peders kyrka på Bornholm. Kalkmålningarna i kyrkans absid har ett relativt ovanligt bildprogram. Motivet med Kristus sittande på en regnbåge är ovanligt i skånska kyrkor men vanligt förekommande på Själland. Kanske har området haft starka band till andra kulturområden vilket gett uttryck i kyrkans arkitektur och utsmyckning.

Exteriören är mycket välbevarad då kyrkan inte har några sentida tillbyggnader. Kyrkan är väl undersökt och detta material utgör en viktig källa för forskning. Kyrkan murverk och framför allt taklaget och de romanska muröppningarna är värdefulla delar för tolkningen av byggnaden och Kullabygdens medeltid. Taklaget är mycket välbevarat och har ett högt byggnadshistoriskt värde. Tornet har en ovanlig
murkonstruktion och stora delar av gavelrösten med blinderingar och ljudöppningar är bevarade. Även tornets disposition är ovanlig. Fönsteröppning i bottenplan kan tyda på att det haft en speciell funktion som privat kapell eller dylikt och trapptornet med invändig entré skiljer sig från andra kyrkor i området. Den inmurade gravstenen i tornets fasad pekar också på att tornet kan ha haft en donator kanske med
kopplingar till en huvudgår i trakten.

Interiören är relativt sparsamt möblerad men bildar en enhetlig och harmonisk helhet genom den enhetliga färgsättningen, de vitkalkade valven och det röda tegelgolvet. Inredningen består av de traditionella inventarierna såsom bänkinredning, orgel och läktare, predikstol, dopfunt och altaruppställning. Samtliga inventarier har hög kvalitet och är värdefulla delar av kyrkorummet. Orgeln är därtill utförd av en viktig svensk orgelbyggare och ovanligt välbevarad. Av stort värde är också målningarna i absiden som har hög ålder. Möjligen kan kyrkan ha helgats åt Sankt Olof eller Sankt Laurentius som är avbildade i valven. Ett eventuellt donatorsmotiv i absiden är särskilt intressant då donatorn kan ha varit en betydelsefull person i
trakten på sin tid.