Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, GUNNARSJÖ 1:7 M.FL. GUNNARSJÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

GUNNARSJÖ KYRKA
9/28/06
Motivering
Gunnarsjö socken är belägen i nordöstra delen av Halland, på gränsen mot Västergötland. Stenkyrkan är belägen på en sluttning i ett kuperat landskap med öppna odlingsmarker mot söder. Kyrkan omges av en kyrkogård som i söder gränsar till en landsväg. Väster om kyrkoanläggningen ligger två äldre gårdar på en kulle. Mellan dessa och kyrkan utbreder sig ett beteslandskap med stengärdesgårdar. Ett stycke österut ligger församlingshemmet och i sydost, på andra sidan vägen finns en f d skolbyggnad, idag snickeriverkstad.

Kyrkoanläggningen inramas av en stenmur med innanförliggande trädrad av hamlade lövträd. Uppe på den södra kyrkogårdsmuren växer även buskar. En vaktmästeribyggnad med wc är delvis inbyggd i muren mot norr. På denna sida av kyrkogården saknas gravvårdar. Tomten är utvidgad i omgångar mot söder och väster, med det yngsta gravvårdsområdet i väster kringgärdat av ett staket. Kyrkogården är gräsbevuxen med gångar av grus och stenhällar.

Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med tresidigt korparti, vidbyggd sakristia i norr, vapenhus i söder samt ett lågt torn i väster. Kyrkan är ursprungligen uppförd på medeltiden och har senare byggts till i omgångar. Betydande mursträckningar av den medeltida kyrkan ingår i långhusets västra del. 1797 förlängdes långhuset mot öster med det nuvarande korpartiet, och ett vapenhus uppfördes i söder, vilket präglar kyrkan än idag. Vid en tillbyggnad 1821 tillkom tornet i väster. Fasaderna är vitputsade och odekorerade med stickbågeformade fönsteröppningar. Det knubbiga tornet i väster präglas av nyklassicistiska stildrag och har en flack huv karakteristisk för det tidiga 1800-talet.

Den rikt utsmyckade interiören kontrasterar mot den enkla exteriören. Kyrkorummet domineras av sitt tunnvalv av trä med målningar utförda 1752 av den kände tyske konstnären Detlef Ross. Dekorationerna målades över vid en renovering på 1800-talet men togs åter fram på 1930-talet. I samband med detta kompletterades de med takmålningar i koret av konservatorerna C O Svensson och Thorbjörn Engblad. Läktarbröstningens målningar tillkom 1726. Inredningen har som helhet en välbevarad 1700-talsprägel med tillskott från 1800-talet, en spegling av de intensivare förändringsperioderna i kyrkans historia. Den slutna bänkinredningen härstammar från 1700-talet, medan dopfunt, predikstol och altaruppsats i klassicistisk stil tillkom under 1800-talet. Den väl sammanhållna färgsättningen bidrar till kyrkorummets enhetliga prägel.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmurar, grindar och trädrader och gångar.
- Det medeltida murverket är i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den sparsamt dekorerade exteriören.
- Den välbevarade inredningen från 17- och 1800-talen, särskilt bänkinredning, dopfunt, predikstol och altaruppsats.
- Läktarbröstningens målningar.
- Kyrkorummets intakta takmålningar från 1752, kompletterade under 1930-talet.