Stäng fönster Hörby kn, FULLTOFTA 36:1 FULLTOFTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| FULLTOFTA KYRKA | |
| 9/4/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Fulltofta kyrkoanläggning Fulltofta ligger strax öster om Ringsjön, några kilometer norr om Hörby. Byn omges av ett böljande odlingslandskap vars rika fornlämningsbestånd visar på en brukandekontinuitet sedan förhistorisk tid. Bebyggelsestrukturen präglas idag av de förändringar som genomfördes i samband med laga skifte vid mitten av 1800-talet, då även Fulltofta gods klassicistiska mangårdsbyggnad med omgivande parkmiljö öster om landsvägen uppfördes. Delar av 1700-talsbebyggelsen finns emellertid bevarad i form av de stora gråstenslängorna väster om vägen. Längorna bildar tillsammans med godset och kyrkan en samlad bebyggelseenhet med höga kulturhistoriska värden. Slotts- och odlingslandskapet kring Fulltofta gods är utpekat som en särskilt värdefull kulturmiljö i kulturmiljöprogrammet för Skåne och skyddas som riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan uppfördes under romansk tid med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Den romanska planformen med ett senare tillbyggt vapenhus i söder är en typisk byggnadsutveckling för stiftets medeltida sockenkyrkor. Tornet från 1809 karaktäriseras av sin enkla prägel och tilltagna storlek med samma bredd som långhuset. Den rikt dekorerade sydportalen och absidens särpräglade sandstensornamentik visar att kyrkan var påkostad vid uppförandet. Absiden har påtagliga likheter med absiden på Bosjöklosters kyrka som ligger på andra sidan Östra Ringsjön och antas ha byggts något tidigare än Fulltofta kyrka. Möjligen kan detta kopplas samman med att båda kyrkorna under medeltiden tillhörde biskopen i Lund. De tidigmedeltida murverken i långhus och kor, det bevarade medeltida taklaget i ek samt spåren från kyrkans tidigaste fönster ovanför kyrkans valv utgör värdefulla källor till stiftets medeltida kyrkobyggnadshistoria. Även vapenhusets murade sittbänkar och bevarade murverk från 1400-talet har höga byggnadshistoriska värden. Kyrkorummet domineras av de gotiska valven och dess medeltida kalkmålningar, vilka anses ha utförts av Lilla Harriegruppen eller Skivarpsmästaren och har betydande konsthistoriska värden. Vid friläggningen av takmålningarna sparades baldakinmålningen från 1700-talet i långhusets nordöstra valvkappa, ett pedagogiskt grepp för att belysa två stilepoker inom kyrkligt kalkmåleri. Utöver de bemålade valven är dopfunten, stenaltaret, vapenhusets fasta sittbänkar samt sydportalens sandstensomfattning och dörr bärande element för upplevelsen av det medeltida kyrkorummet. Predikstolen tillverkades i slutet av 1500-talet och var ursprungligen en så kallad läktarpredikstol placerad i triumfbågen. Predikstolen lyses upp av Hugo Gehlins blyinfattade fönster från 1936 som framställer fulltoftalegenden om Sankta Magnhild. Koret domineras av den rikt skulpterade altaruppsatsen från 1600-talet, vilken tillskrivits den namnkunnige skånske bildhuggaren Jakob Kremberg. Fulltoftas altare bör ha varit ett av Krembergs sista verk, och illustrerar hur hans renässanspräglade stil i slutet av verksamheten antog en mer barock stilriktning. Den äldre kyrkogården närmast kyrkan bevarar sin medeltida utsträckning inom bogårdsmuren och präglas av sparsam växtlighet och äldre gravvårdar från främst 1700- och 1800-talen. Kyrkogårdens sydvästra hörn utgörs av en muromgärdad del tillhörande familjen Trolle som övertog Fulltofta gods i mitten av 1700-talet. |
