Stäng fönster Varberg kn, ROLFSTORP 10:3 M.FL. ROLFSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ROLFSTORPS KYRKA | |
| 10/24/06 |
| Motivering |
|---|
|
ROLFSTORPS KYRKA är högt belägen på medeltida kyrkplats i Rolfstorp, öster om Varberg. Ortens bebyggelse ansluter i väster, liksom församlingshemmet (1979) inrymt i en skolbyggnad från 1929. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur av natursten, i söder och öster rundad till formen. Huvudingången i nordvästra hörnet utgörs av en smidesgrind flankerad av större spritputsade grindstolpar, krönta av kopparplåt samt kors på klot. Muren genombryts i sydost av en vitputsad stiglucka. Till anläggningen hör gamla kyrkstallar, två ekonomibyggnader samt ett bårhus, av Johannes Olivegren (1961) inbyggt i marken och markerat endast genom en hög glasad portal. Den vitputsade stenkyrkans äldsta delar härrör från medeltiden och murverk från denna tid ingår i långhusets östra och mellersta delar. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med rak koravslutning åt öster, korsarmar i norr och söder samt torn i väster. Kyrkan förlängdes västerut på 1600-talet men den största förändringen skedde 1816-17, då korsarmarna i norr och söder tillkom och koret samtidigt fick sin raka avslutning av långhusets bredd. Ombyggnaden skedde på initiativ av patronus Carl Otto Wolffradt i Torstorp efter ritningar uppgjorda av Olof Tempelman. Stentornet i väster tillkom 1926 efter ritningar av arkitekt Anders Roland och efterliknar det äldre trätorn det då ersatte, med karaktärsskapande lökformig spira. I samband med att en sakristia avdelades i koret togs en ny ingång upp i kyrkans östra gavel. Korsarmarnas gavelfält artikuleras med portaler med överljusfönster och stora lunettfönster i de markerade gavelfälten. Exteriören präglas helt av 1810-talets omgestaltning samt av 1926 års torn. Portar och fönster är ålderdomliga. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett blåmålat trätunnvalv och rumsformen präglas helt av ombyggnaden 1816-17, då korsarmarna tillkom. Från kyrkans äldsta tid härrör den medeltida dopfunten i täljsten, där cuppan bär en inskrift med mästarnamnet Thorkillus. 1960-61 framtogs på norra långhusväggen delar av en kalkmålningssvit troligen från senmedeltid, med fragmentariska scener ur Kristi lidandes historia. Målningar finns i olika lager och har tillkommit i olika skeenden av kyrkans historia. I kyrkans inredning märks särskilt altaruppsatsen och predikstolen, båda ovanligt praktfulla barockarbeten från 1655. Altaruppsatsen håller mycket hög konstnärlig kvalitet och är skuren i trä med omfattande symbolik och inskriptioner på danska. Den är signerad av en mästare vid namn Jonas Abilla. Predikstolens utförande håller samma konstnärliga klass med motiv skurna i trä föreställande Kristi lidande. 1817 flyttades predikstolen från södra till norra väggen. Dessa båda pjäser ingår i en förhållandevis liten skara praktmöbler som återfinns i halländska kyrkor. I dörren mellan långhus och vapenhus finns ett ålderdomligt lås. Förutom barockuppsatsen finns strax bakom en antikiserande altaruppsats som uppmurades i samband med en renovering 1864. Orgelfasaden härrör från den gamla Söderlingorgeln. Den slutna bänkinredningen ombyggdes 1924, då delar av en äldre bänkinredning infogades i den nya. Trots att antalet sittplatser har minskat successivt under 1900-talet utgör bänkinredningen ett dominerande inslag i interiören. Läktarunderbyggnader tillkom 1985. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, stiglucka och trädrader. - Bårhuset från 1961 av Johannes Olivegren. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den välbevarade exteriören. - De medeltida kalkmålningarna. - Altaruppsatsen och predikstolen i praktfull barock från 1655. - Bänkinredningen. - Den medeltida dopfunten. |
