Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, TVÅÅKER 19:17 TVÅÅKERS KYRKA

 Anläggning - Värdering

TVÅÅKERS KYRKA
11/16/06
Motivering
TVÅÅKERS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i nordöstra utkanten av Tvååker, söder om Varberg. Strax nordost om kyrkan återfinns prästgård och pastorsexpedition. Församlingshemmet (1957) ritades av arkitekten Karl Martin Westerberg och ligger söder om kyrkan. Öster om kyrkan finns en äldre rödmålad ekonomibyggnad.

Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur kantad av en äldre trädkrans, som genombryts av smidesgrindar. Framför huvudingången finns formklippta buskar som utgör en allé. På kyrkogården finns även trädalléer. En nyare kyrkogård ansluter i norr och där finns en ekonomibyggnad samt ett vitputsat bårhus.

Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1852-53 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom och består av ett rektangulärt långhus med rak koravslutning i öster och torn i väster. Kyrkan ersatte en medeltida föregångare som revs 1852 och i den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes med hjälp av sten från den äldre kyrkan. Långhuset har klassicerande proportioner med vitputsade fasader och ett flackt sadeltak. Detaljutformningen är goticerande och utgörs av rundbågsfriser med parvis kopplade fönster och tornet som kröns av en spira har spetsiga huvar och blinderingar i fasaden. Långhusportalerna markeras med utskjutande omfattningar dekorerade med rundbågsfriser och blinderingar. Exteriören är relativt välbevarad med äldre portar.

Interiören präglas dels av byggnadstiden i rumsstrukturen med det flacka trätunnvalvet och de rundvälvda fönsteröppningarna, dels av en omfattande renovering 1953. Invändigt har kyrkan genomgått flera genomgripande omgestaltningar, varav den första ägde rum 1893 under ledning av Adrian Crispin Peterson. Då dekorerades väggar och tak med målningar och en ny öppen bänkinredning insattes. Vindfången med dörrar dekorerade med trepassformer härrör från denna renovering, liksom troligen också altarringen. Vid en renovering 1930 avlägsnades 1890-talsdekoren på väggar och tak, fönstret i östgaveln igensattes och ett sakristieskrank tillkom. Samtidigt insattes en klassicerande altarprydnad bakom kalvariegruppen (1893). Predikstolskorgen (1859) dekorerades med evangelistskulpturer skurna i trä av bildhuggaren Axel Andersson från Morup. Orgelfasaden i klassicerande stil härrör från en orgel byggd av J F Ahlstrand 1863. I koret och ovanför sidoportalerna finns äldre glasmålningar.

Sin nuvarande karaktär fick emellertid interiören vid 1953 års renovering efter ritningar av Sigfrid Ericson. Kyrkorummet försågs då med målningar av konstnären Joel Mila, dels på överdelen av kyrkans östvägg, dels på läktarbröstningen. En ny öppen bänkinredning insattes och gavlarna dekorerades med målningar av Mila. Kyrkorummet fick dessutom nytt golv och tak samt ny färgsättning. Dopfunten (1954) i gnejs tillverkades av skulptören Eric Nilsson i Harplinge, efter medeltida förebild. En läktarunderbyggnad från 1979 inrymmer nu sakristian.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och trädkrans.
- Exteriörens äldre portar.
- Orgelfasaden
- Glasmålningarna
- Det invändiga måleriet av Joël Mila.