Stäng fönster Falkenberg kn, GÄLLARED 4:13 GÄLLAREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÄLLAREDS KYRKA | |
| 10/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
GÄLLAREDS KYRKA ligger högt på medeltida kyrkplats, omgiven av hagmark samt ett kuperat skogsområde, i nordöstra delen av Falkenbergs kommun. Den gamla prästgården några hundra meter väster om kyrkan fungerar idag som hembygdsgård. Den ovala kyrkogården genomkorsas av grusade gångar och inhägnas av gräsbevuxna fogade stenmurar, kantade av trädrader. Tredelad smidesgrind med höga vitputsade stolpar krönta av stenklot i söder samt mindre smidesgrind i väster. Bland gravvårdarna märks äldre gravstenar från 1600-talet. Den vitputsade stenkyrkan härrör i sina äldsta delar från äldre medeltid men ombyggdes 1831 efter ritningar från Överintendentsämbetet genom förlängning med en halvrund koravslutning åt öster. De äldre murarna i västpartiet skall, med undantag av delar av västgaveln, ha brutits ned vid ombyggnaden och uppförts tunnare på den äldre grunden. I byggnadens västra del ingår således delar av en äldre stenkyrka, troligtvis av medeltida ursprung. Det smalare tornet i väster tillkom 1856 efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. Tornet har en arkitektoniskt artikulerad västportal, horisontella våningsband och kröns av en huv med lanternin. 1955 insattes nya fönster, tornluckor och port i väster. Kyrkan representerar de medeltida kyrkor som på 1800-talet successivt ombyggdes till nyklassicistiska sockenkyrkor och präglas helt av 1800-talets förändringar. Den välbevarade interiören präglas av 1800-talets nyklassicism. Väggarna är vitputsade och trätunnvalvet har bemålade takrosetter. Predikstol (1861) och altaruppsats (1862) i nyklassicistisk stil är utförda av Mjöbäckssnickaren Johannes Johansson. Skranket invid predikstolen är ovanligt. Bänkinredningen ombyggdes 1923, med bibehållande av äldre dörrar och skärmar. Vid sidan av den nyklassicistiska inredningen återfördes 1935 äldre inventarier i kyrkorummet, bl a altaruppsats och predikstol i barockstil från 1651. Orgelfasaden är senare utbytt. Läktarunderbyggnader tillkom i början av 1970-talet. Den medeltida dopfunten är daterad till 1300-talets början, och minner tillsammans med flera senmedeltida inventarier om kyrkans långa historiska kontinuitet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindpartier, trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Dekorationsmåleriet på innertaket. - Den välbevarade fasta inredningen sedan byggnadstiden: Predikstol och altaruppsats, med altarkors på ursprunglig plats, altare, altarring, bänkinredning och skranket invid predikstolen. - Den medeltida dopfunten och äldre inventarier från medeltid och 1600-tal. |
