Stäng fönster Nyköping kn, BÄRBO 4:1 BÄRBO KYRKA
Anläggning - Värdering
| BÄRBO KYRKA | |
| 6/14/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Bärbo socken domineras av gårdarna Täckammar, Tista och Näs. Täckhammar har medeltida anor. Tista och Näs blev säterier under 1600-talets första hälft. Socknens bebyggelse har präglats av storgodsdrift, varför byar saknas. Herrgårdsanläggningarna dominerar omgivningarna med sina hus, parker och alléer. I socknen finns ett stort antal gravfält från järnåldern. Kyrkan ligger på västra sidan av vattenvägen, som bildas av sjön Långhalsen och Nyköpingsån, från Nyköping till det inre av Södermanland. I miljön kring kyrkan finns två generationer skolbyggnader, båda med nya funktioner, samt den äldre fattigstugan. I nordväst ligger gamla kyrkskolan Bärbogården, en ljust putsad låg byggnad som nu används som församlingsgård. Väster om kyrkan ligger den senare kyrkskolan från tidigt 1900-tal, en panelad byggnad med stora fönster i skolsalen. Ett par hundra meter nordväst om kyrkan finns en begravningsplats med gravkapell anlagd 1906. Kyrkomiljön omges av jordbrukslandskap. Bärbo kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö Nyköpingsåns dalgång, (D52). KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad naturstensmur. Kyrkogårdens enda ingång är via en smäcker järngrind med murade putsade grindstolpar i väster. Innanför muren löper en trädkrans på den annars gräsbevuxna kyrkogården. Ytorna närmast kyrkobyggnaden är grusade. På kyrkogården finns flera familjegravar för släkten Wachtmeister, som sedan 1700-talet bebott Tista och Näs. Norr om kyrkan står den öppna klockbocken från 1600-talet. KYRKAN - Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor i öster, samt en sakristia och en läktarutbyggnad i norr. De vitkalkade fasaderna är spritputsade med släta fönsteromfattningar och taken är belagda med svartmålad plåt. Korets svängda huv med lanternin och spira tillkom vid en ombyggnad på 1670-talet. Kyrkans enda ingång är placerad på västra gaveln. Herrskapsläktaren har separat ingång från kyrkogården och nås inte från kyrkorummet. Bärbo kyrka byggdes i början av 1200-talet och förlängdes åt väster, troligen under 1400-talet. Kyrkorummet täcktes då av ett plant innertak, på vinden syns fortfarande spår efter bjälkarna. Möjligen tillkom också ett vapenhus och en sakristia vid denna tid. 1677 gjordes en ombyggnad som bekostades av Chatarina Stormhatt på Näs, då korets huv med spira tillkom. Vid mitten av 1700-talet förhöjdes yttertaket, kyrkorummet täcktes med ett tunnvalv av brädor och en ny herrskapsläktare byggdes i norr. Vid slutet av 1700-talet revs vapenhuset framför sydportalen. 1888 reparerades kyrkan, då öppen bänkinredning i gotisk stil sattes in och vissa väggmålningar kalkades över. 1938-39 genomgick kyrkan en restaurering under ledning av arkitekt Ove Leijonhufvud, då de gamla bänkarna byggdes om till ny öppen bänkinredning. Nya betonggolv göts. Altaret, predikstolen och läktarbarriären på norra sidan fick tillbaka sin ursprungliga färgsättning och kalkmålningar i koret togs fram. Kaminerna ersattes av ny elektrisk uppvärmning. Kyrkorummet har kvar sin medeltida planform och sin kraftiga triumfbåge som skiljer långhuset från det smalare koret. Långhuset täcks av ett trätunnvalv, medan koret fick ett slaget tegelvalv vid 1670-talets ombyggnadsarbeten. På långhusets norra sida återfinns herrskapsläktaren med sin barriär i rokokostil. Kyrkans inredning är huvudsakligen från 1600-och 1700-talet, med delvis återanvända äldre föremål, företrädesvis medeltida skulpturer. Från medeltiden är också en del av en dopfunt som nu förvaras i sakristian, samt en äldre altartavla. Altartavlan, en triptyk från 1500-talet, är utlånad, men en kopia är upphängd i långhuset. Korväggen pryds av ett glasfönster från 1920-talet efter förlaga av konstnären Albert Eldh och omramas av en altaruppsats i barockstil med återanvända skulpturer från ett medeltida altarskåp. Predikstolen som är placerad på triumfbågens södra sida är från 1600-talets andra hälft och även den försedd med äldre skulpturer. Den öppna bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1938-39 och ersatte då bänkar från 1880-talet. Kyrkans orgel är placerad på en läktare i långhusets västra del. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Bärbo socken har under lång tid dominerats av sätesgårdarna Täckhammar, Tista och Näs vilket har satt markanta spår i kyrkobyggnaden och på kyrkogården. Socknens menighet är företrädesvis begravd på den friliggande begravningsplatsen en bit från kyrkan och kyrkogårdens få gravar domineras av släkterna på Täckhammar, Tista och Näs. Kyrkans medeltida konstruktion och karaktär är välbevarad med undantag av korets svängda huv med lanternin och spira från 1670-talet samt norra sidans läktarutbyggnad från 1750-talet. Kyrkorummet präglas av flera tidsskikt, medeltiden med den kraftiga triumfbågen och det smalare koret, 1600- och 1700-talets bevarade inredning i form av predikstol, altaruppsats och herrskapsläktare samt 1900-talets öppna bänkinredning. Ovanlig är den på norra sidan utbyggda herrskapsläktaren med bevarat stolsmöblemang och barriär i rokokostil. I koret finns fragment av kalkmålningar i renässansstil. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkobyggnaden är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1600- och 1700-talet. - Det medeltida murverket i långhuset, koret och sakristian utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkan har en nära koppling till socknens tre stora sätesgårdar; Täckhammar, Tista och Näs, vars starka ekonomiska och kulturella ställning under framförallt 1600- och 1700-talet, satt markanta spår på kyrkobyggnaden och kyrkogården. - Den på norra sidan utbyggda herrskapsläktaren är mycket ovanlig med sitt bevarade stolsmöblemang och barriär i rokokostil. - Kyrkogårdens smäckra järngrind och putsade grindstolpar förstärker miljöns högreståndskaraktär. |
