Stäng fönster Nyköping kn, RÅBY 5:1 RÅBY-RÖNÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| RÅBY-RÖNÖ KYRKA | |
| 11/18/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Råby-Rönö kyrka ligger strax söder om väg 53 mellan Eskilstuna och Nyköping, en bit utanför Råby samhälle. Socknen består av kuperad odlingsbygd, med skogsbeväxta marker utefter Lidsjön och sjön Långhalsen. Ortnamnet ”De Raby” omtalas första gången 1314, och innehåller orden ”rå” med betydelsen stång och ”by” som syftar på gård eller by. I socknen finns ca 540 nu kända fornlämningar, främst gravar från yngre järnåldern samt sju fornborgar och fem runstenar, och räknas till Södermanlands runstensrikaste områden. Socknen saknar säterier vilket är ovanligt i länet. Kyrkan ligger i Råby kyrkby, där flera av byggnaderna har anknytning till skolväsendet. I sydost ligger den äldsta skolan och norr om denna uppe på ett krön ligger den näst äldsta skolan, även kallad vävarstugan, byggd vid slutet av 1800-talet. Väster om kyrkan är en gruslagd plan, där den före detta lärarbostaden ligger, en gulfärgad byggnad som nu används som församlingshem. KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omges i söder och öster av en terrasserad naturstensmur. I norr och väster övergår muren i en häck. En trädkrans är planterad innanför häckarna. Kyrkogården utgörs av en slänt nedanför höjden i öster och nås via grindar, placerade i öster, söder och väster. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan putsade och vitkalkade stolpar. Grusgångar löper från grindarna fram till kyrkobyggnadens entré i väster, där en liten grusplan är anlagd. Kyrkogården är i övrigt gräsbeväxt. Gravvårdarna är placerade söder, norr och öster om kyrkan. I kyrkogårdens nordvästra hörn står ett vitmålat kapell, som idag används som förråd. Den öppna klockbocken är byggd för två klockor och ligger på en liten höjd sydost om kyrkan. Huven har ett avvalmat plåttäckt sadeltak. KYRKAN - Råby-Rönö kyrka är en salkyrka och består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat fullbrett kor, ett vapenhus i söder och en sakristia i norr. Vid västra delen av norra långhusmuren är en kraftig strävpelare. Kyrkans takfall är täckta med enkupigt lertegel. Vindskivor och takfotsbrädor är trätjärade. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn, fönster- och dörromfattningar. Sockeln är svartmålad och fasaderna i övrigt är avfärgade i en ljust gul kulör. Fönsterbågarna är målade i ljust grått och dörrarna är lackade. I interiören är väggarna slätputsade med vitkalkad jämn puts. Kyrkorummet täcks av fyra vitkalkade tegelvalv som vilar på murpelare. Valven är ribbkryssvalv utformade med hjässkors. Inga dekorationsmålningar finns på väggar eller valv. Den fasta inredningen är målad i grönmarmorerade nyanser. I kyrkorummet märks korfönstrets glasmålning. Vid mitten av 1200-talet uppfördes Råby medeltida kyrka med ett rektangulärt långhus och ett smalare, lägre kor i öster. Dopfunten i kalksten från Gotland är från samma tid. Omkring år 1400 revs det romanska koret och långhuset utvidgades till dubbla längden, då koret blev fullbrett och rakt avslutat. Sakristian på korets norra sida byggdes samtidigt och valvslogs från början. Ett tiotal år senare valvslogs även kor och långhus med så kallade hjässvalv. Under århundradets senare del uppfördes ett vapenhus framför kyrkans sydportal. Under 1600-talets mitt genomfördes en del arbeten på kyrkan, framförallt i interiören, tyvärr säger inte källorna vilken typ av arbeten det rörde sig om. 1661-62 murades den grova strävpelaren vid norra muren. Anledningen var att väggen ett par år tidigare rämnat och till en början stöttade man väggen med en träbock. 1708 byggdes ny bänkinredning i långhuset. Vid slutet av samma århundrade förstorades fönstren. En ny klockstapel, kyrkans tredje, byggdes 1736. 1808 byggdes ny takstol och två år senare täcktes taket med tegel. Samtidigt byggdes läktaren i kyrkans västra del ut med två flyglar längs långhusmurarna, en ny port höggs upp i västra gaveln och predikstolen placerades bakom altaret. 1870 byggs 1700-talets bänkinredning om och spår av kalkmålningar hittades men dessa togs inte fram. 1902 genomfördes en stor restaurering under ledning av arkitekt Gustav Hermansson. I stort sett all inredning förnyades, nya öppna bänkar sattes in, samt ny altarring och ny läktare. All inredning målades i en kraftig rödbrun kulör. Valven putsades med en tjock, slät puts och fönsterbågarna byttes ut. Ett runt fönster togs upp ovanför porten i väster och korfönstret försågs med en glasmålning. 1939 ledde arkitekt K M Westerberg en ny restaurering av kyrkan. Bänkinredningen förnyades och sakristian fick helt ny inredning. Den öppna altarringen från 1902 sattes igen med skivor. 1955 tillkom ett nytt altare av trä med kalkstensskiva och en orgel. Under 1900-talets senaste hälft har främst underhållsåtgärder utförts. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Kyrkomiljön får en speciell karaktär av de äldre omkringliggande byggnaderna, som tidigare har hört till kyrkans administration. På kyrkoanläggningen märks den öppna klockstapeln, som har en för länet ovanlig silhuett med sin breda valmade huv. Att Råby socken inte har några säterier syns i att det saknas gravkonst från 1600-talets och 1700-talets förändringar. Råby-Rönö kyrka har kvar sin senmedeltida konstruktion och karaktär med undantag av de senare förstorade fönstren samt västporten. Samtliga murar, dock ej strävpelaren, är bevarat medeltida murverk. I interiören vittnar kryssvalvens hjässkors tillsammans med dopfuntens musselformade cuppa om kyrkans medeltida ursprung. Valven är ovanliga till sin form och är sannolikt av hög ålder. Interiören präglas av olika restaureringar under 1900-talet, 1902 och 1939, från vilka i stort sett all inredning i kyrkan härrör. Interiören hålls ihop av den genomgående färgsättningen. Kyrkogården har en för landskapet stor variationsrikedom i såväl arkitektoniskt utseende som gravvårdarnas utformning och växtmaterial. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden med tillskott framförallt från 1900-talet. - Vid restaureringen 1870 noterades enklare dekorationsmålningar på valven, vilka möjligen kan finnas kvar under senare överkalkningar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Dopfunten med musselcuppa är kyrkans enda bevarade medeltida inventarie. - Kyrkans inredning är i huvudsak tillkommen vid restaureringar 1902 och 1939 och utgör ett vittnesbörd om sin tids bevarandeideologi och gestaltning av ny inredning i äldre kyrkorum. - Kyrkogårdens för landskapets ovanliga variationsrikedom i såväl arkitektoniskt utförande som gravvårdarnas utformning och växtmaterial. - Kyrkans klockstapel har ett karakteristiskt utseende med huv täckt med äldre järnplåt. - Kyrkomiljön som helhet är viktig för upplevelsen av kyrkoanläggningen. |
