Fornlämningsmiljön kring Önnestad visar på aktivitet från stenålder och framåt, men den forntida bebyggelseetableringen inne i byn är förhållandevis okänd. När kyrkan byggdes är det troligt att en större gård eller mindre by fanns. Idag har Önnestad karaktär av en modern tätort med utbredd villabebyggelse och några äldre gårdar. Till det yttre karaktäriseras kyrkobyggnaden av de tre, närapå lika stora armarna i tre väderstreck. 1800-talets nykyrka är mycket stor i relation till den medeltida delen av kyrkan, och har ett tydligt nyklassicistisk formspråk. Invändigt dominerar det tidiga 1900-talets renovering som vred tillbaka kyrkorummet i öst-västlig orientering. Den sammanhållna inredningen som omfattar bänkar, läktare, predikstol, dopfunt, altaruppsats och altarring samt korskrank utgör med sin mörka ekfärg och utpräglade nygotiska formspråk en kontrast till kyrkans vitkalkade murar och valv. Det medeltida arvet återfinns invändigt i korets östra travé där kalkmålningar och piscina bevarats. Senare renoveringar och anpassningar bär arkitekten Torsten Leon-Nilsons signum.
|