Stäng fönster Kristianstad kn, ÖSTERSLÖV 87:1 ÖSTERSLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| österslövs kyrka, ÖSTERSLÖVS KYRKA | |
| 5/9/22 |
| Motivering |
|---|
|
Kring Österslöv finns lämningar efter förhistoriska boplatser från flera tidsperioder från bronsålder till nyare tid. Stenkyrkan uppfördes under sent 1100-tal och sedan medeltiden finns ett dokumenterat samband till godset Karsholm, en relation som formaliserades i och med patronatsrätten som infördes 1648 och avskaffades 1921. Från den äldre kyrkan finns ett fåtal inventarier bevarade; såsom dopfunt med baldakin, målningar som hört till en läktarfront och eventuellt till en altaruppsats. Det medeltida arvet återfinns i kyrkans murverk till vilket både tegel och gråsten, även bemålade sådana, återanvänts. Kyrkans karaktär domineras dock av arkitekten Helgo Zettervalls ursprungliga intentioner som genomfördes i detalj och omfattade allt från konstruktioner till detaljer som predikstol och altaruppsats. 1929 renoverades kyrkan på ett genomgripande sätt varvid exteriören förenklades och många av de dekorativa utvändiga detaljerna togs bort. Invändigt målades kyrkan om så att den eklektiska och mörka målningen som bidragit till den ursprungliga upplevelsen av kyrkorummet ersattes med i det närmaste enfärgade, ljusa väggar med grå valvbågar, pilastrar och andra arkitekturelement. Det är än idag dessa två årsringar som till största delen karaktäriserar kyrkobyggnaden, trots att mindre och mer sentida ändringar också genomförts. Österslövs kyrkas kritvita torn med sin rikt utsirade putsdekoration och gjutet krönkors ligger direkt norr om platsen för den medeltida kyrkan. Tornet fungerar som ett landmärke som syns vida omkring i det böljande odlingslandskapet och över Råbelövssjön. Kyrkans volym och yttre formspråk är, förenklingar till trots, unikt. Stilen är eklektisk nyromansk där volymerna är utdragna på höjden. Fönsterarkader i absid och stödtorn påminner om medeltida motiv som bl.a. återfinns i Lunds domkyrka – men också i en allmän medeltidsromantik. I sin ursprungliga yttre form med stödtorn och nockbalustrad och trappstegsgavlar för uttrycket tanken till såväl morisk som engelsk kyrkoarkitektur. Parallellerna till ett moriskt arkitektoniskt språk återfinns invändigt i hästskoformade valvbågar där anfangen är närmre varandra än valvens yttre punkter. Invändigt är också kyrkorummets höjd i relation till det relativt smala långhuset karaktärsskapande. Intrycket förstärks av flera högt belägna ljusinsläpp som tornets rosettfönster, trefönstergrupper över läktarna i korsarmarna och absidens fönsterarkad. Inredningen är huvudsakligen ursprunglig för Helgo Zettervalls kyrkorum och ritad just för detta. Rundbågemotiven som används i de större arkitektoniska elementen återkommer i bänkinredning och predikstol samt altaruppsats. |
