Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Landskrona kn, NEDRA GLUMSLÖV 29:1 GLUMSLÖV KYRKA

 Anläggning - Värdering

Glumslövs kyrka, GLUMSLÖV KYRKA
12/4/15
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering för Glumslöv kyrkoanläggning
Glumslöv ligger vackert beläget på västsluttningen mot Öresund med utblickar mot havet och Ven. Byn ligger nära två natursköna områden, Glumslövs naturreservat och unika Hilleshögs dalar. Byn med gamla anor är numera utbyggt till ett villasamhälle. Rester av den äldre byn finns runt kyrkan. Två kringbyggda gårdar varav den ena gården numera är ombyggd till bibliotek och förskola ligger nära kyrkan. Två före
detta skolor från 1800-talet gränsar till kyrkan.

Kyrkogårdens omgärdning av stenmurar, häckar och lindar är betydelsefull. Gamla kyrkogården är välbevarad enligt sent 1800-tals ideal med buxbomsinramning och singel på gravarna med flera höga gravstenar från tiden omkring sekelskiftet 1800/1900-tal. Nya kyrkogården karaktäriseras istället av rygghäckar av idegran längs vilka gravstenarna är placerade. Gränsen mellan gamla kyrkogården och utvidgningen är tydligt avläsbar.

Kyrkans exteriör karaktäriseras dels av medeltiden i långhus, vapenhus och torn men också av sent 1800-tal. Dock är takbeläggning, dörrar och fönster från 1900-tal men efter äldre förlaga.
Kyrkan uppfördes troligen under sent 1100-talet med långhus och kor. Ett västtorn och vapenhus byggdes till senare under medeltiden. 1872 revs koret och långhuset förlängdes och ett nytt kor med absid byggdes likt i många andra skånska kyrkor pga. den stora befolkningstillväxten. Glumslöv ligger nära kyrkorna i Fjärestad, Bårslöv och Kvistofta som alla har tidigmedeltida ursprung. Bland dessa är Glumslöv den kyrka
som har mest medeltida murar kvar. De romanska murarna har god bearbetning vilket syns i de frilagda sandstenskvadrarna i nord- och sydportal.
Kyrkan har vitputsade fasader, tegeltak och rundbågiga dörr- och fönsteröppningar. Trappstegsgavlar finns på tornet, vapenhuset, långhuset och koret. Kyrkan framstår som en typiskt skånsk landsortskyrka. Nybyggnaden med kor och absid från 1872 skiljer sig i stil från den övriga kyrkan genom att de är rikt dekorerade med historiserande element som lisener, rundbågsfriser och strävpelare. Denna utformning
har vanliga drag hos många sockenkyrkor som byggdes nya eller byggdes till under andra hälften av 1800-talet. Rester av nordportalens romanska rundbågiga sandstenskvadrar är synlig på norrsidan vilket har pedagogiskt och byggnadshistoriskt värde. Det gråsvarta taket ska referera till de tidigare tjärstrukna tegelpannorna.

Interiören präglas av många olika tidsskikt från 1100 till 2000-tal. I vapenhuset är övre delen av sydportalen bevarad och de välhuggna kvadrarna är oputsade vilket åskådliggör och visar en bit av hur kyrkan har sett ut när den byggdes på 1100-talet. Att ingången till kyrkan fortfarande är på södersidan ger en mycket lång kontinuitet. Nedre delen av portalen är dock förstörd med en bredare dörr. Snidade dörrar från 1940-talet leder in till långhuset.
Det ljusa kyrkorummet karaktäriseras av de vita väggarna och kryssvalv, rött tegelgolv, träfönster i djupa nischer och öppna bänkar. Skillnaden mellan 1400- och 1800-tals valv syns tydligt. 1800-talsdelen är välbevarad både exteriört och interiört även i inredningen. Fokus riktas mot koret med gotiskinspirerat altarskrank och en altartavla från 1684. Altartavlan har genomgått många öden, varit övermålad, såld,
återförd till kyrkan och återfått sin ursprungsbild som skildrar nattvarden i milda färger. I koret finns också glasmålningar som tolkar Glumslövs omgivande landskap med fiskaren och såningsmannen i fokus. Bland inventarierna märks även en dopfunt i trä med lock från 1600-talet vilket är tämligen ovanligt.

Tornet karaktäriseras av både 1400-tal och 2000-tal i fint samspel. Tornet har ribblösa valv som vilar direkt på murarna och valvet är förmodligen samtida med tornets tillkomst. På golvet i tornet står orgeln från 2002 med snidade trädekorationer.