Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Eksjö kn, BELLÖ 3:1 BELLÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

Bellö kyrkogård, BELLÖ KYRKA
9/16/04
Motivering
KYRKAN
Bellö kyrka uppfördes 1822-26 och är idag ett välbevarat exempel på en nyklassicistisk sockenkyrka. Exteriören är både välbevarad och tidstypisk och har bortsett från kontinuerligt underhåll inte genomgått några större förändringar. Karakteristiska drag för denna tid är det enkla sadeltaket, tornet med lanterninen och de tredelade tornöppningarna, samt de höga rundbågiga fönstren som i Bellö kyrka är de ursprungliga.

Kyrkan i sin helhet har ett högt kulturhistorisk värde som en välbevarad sockenkyrka från 1800-talets början. Byggnadsmaterial från den gamla medeltida kyrkan finns kvar som delar i den nuvarande stommen. Förutom stenmaterial i murverket finns även bemålade bjälkar och panelbrädor vilka bär på höga värden som källmaterial om gamla kyrkan.

Interiören är också mycket oförändrad sedan tillkomsttiden. Kyrkan ger med sitt ljusa trätunnvalv, sina slutna bänkkvarter och stora ljusinsläpp en bra bild av de värden och egenskaper man strävade efter i det tidiga 1800-talets kyrkobyggande. Interiörens enkelhet berättar om den ekonomiska förmågan hos en liten socken utan större gods och donatorer att inreda sin nya kyrka, men även om stilmässigt medvetna och eftertraktade karaktärsdrag så som enkelhet, rymd, ljus och stram färgskala.

Interiören har underhållits i samklang med ursprunget och har i sin helhet ett stort kulturhistoriskt värde. Predikstol, bänkinredning, altarring, orgel och orgel-läktare är från kyrkans tillblivelsetid och är därtill kopplade till stora autenticitetsvärden. Restaureringen av Göran Pauli 1928 är gjord i samklang med ursprunget, och på samma sätt är den nuvarande färgsättningen gjord i enlighet med nyklassiska ideal.

Sammanfattning
- Bellö kyrka är en nyklassicistisk landsortskyrka som är välbevarad både interiört och exteriört, och ger därmed en god och tidstypisk bild av kyrkobyggandet från empiretiden.
- Kyrkorummet är enhetligt och har en stor andel med ursprungliga, för kyrkan specifikt tillverkade, inventarier och inredning, vilket är sammankopplat med höga autenticitetsvärden.
- Kyrkans stomme och bjälklag innehåller delar från den föregående kyrkan – som är värdefulla för kunskapen om denna.
- Äldre föremål tagna ur bruk och som förvaras på annan plats i kyrkan är viktiga för berättelsen om kyrkans användande under olika tider.

KYRKOGÅRDEN
Redan i äldre beskrivningar nämns att antalet ”märkvärdiga” gravvårdar är få på Bellö kyrkogård. Till stor del förklaras detta av att socknens sammansättning präglats av skogs- och jordbruksfolk utan större rikedomar, vilket speglar sig i att de flesta gravvårdar också är enkla och anspråkslösa. De stora och påkostade gravmonumenten saknas och istället finns ett flertal familjegravar av relativt små mått. Kyrkogårdens äldre kvartersindelning med buskomgärdningar har ersatts av enhetliga och storskaliga rygghäcksplanteringar, som idag är ett vanligt uttryck på våra kyrkogårdar. Kyrkogårdens främsta kulturhistoriska värden ligger därför i de enskilda gravvårdarna, främst de äldre samt de med titlar och gårds- eller ortnamnshänvisningar. Förutom dessa ligger stora kulturhistoriska värden i de båda bodarna med anor från 1700-talet samt kyrkogårdsmuren. Trädkransen med olika trädslag är typsikt för kyrkogården och närvaron av olika trädslag bör bevaras. De från 1900-talets början typiska och många grusbäddarna har såtts över med gräs och därför är idag grusets närvaro som gångtäckningsmaterial extra värdefullt.