Stäng fönster Simrishamn kn, HAMMENHÖG 116:1 HAMMENHÖGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| hammenhögs kyrka, HAMMENHÖGS KYRKA | |
| 8/29/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger mitt i Hammenhög och representerar tillsammans med kyrkogårdarna, den gamla prästgården och byskolan, sockencentrum. Hammenhög har också en historia som häradscentrum vilket representeras av tingshus och gästgivaregård. Tillsammans med ortens senare bebyggelse från tiden som järnvägs- och handselsort ingår byns äldre bebyggelse i en mångfacetterad och mycket välbevarad bebyggelsemiljö. Från kyrkans medeltida kyrkan finns enbart tornets bottenvåning samt dess västra gavelmur bevarade. Dessa kan bli viktiga för förståelsen av kyrkans byggnadshistoria i framtiden. Den medeltida kyrkan har lämnat mycket litet avtryck i det historiska källmaterialet och kunskapen om den är begränsad. Att Brunius som var inblandad i dess ombyggnad inte har besvärat sig med att beskriva den närmare kan tyda på att han inte tyckte den var tillräckligt intressant. Troligtvis har den saknat tydliga medeltida drag såsom profilerade sockelstenar och listverk vilket är detaljer som Brunius vurmade för. Kyrkan har inte haft absid vilket kan vara ett tecken på att den tillhör en senare byggnadsperiod än många andra kyrkor i området. Möjligen byggdes den efter 1200. Kyrkobyggnadens byggnadsmaterial med både gråsten och kalksten skiljer sig också från flertalet kyrkor i området som är huvudsakligen byggda av kalksten. Kyrkans eventuellt sena datering skulle kunna förklaras av att kyrkan ändrat läge eller ersatt en tidigare trä eller stenkyrka på samma plats. Kyrkans dopfunt är utförd av samme mästare som huggit dopfunten i Hannas kyrka. Dopfuntarnas bildprogram är snarlikt och mycket detaljerat och målande. Även för Hannas kyrka har en relativt sen byggnadstid föreslagits. Den på 1800-talet rivna kastalen är intressant då den ingår i ett sammanhang med andra kyrkor i området som har haft fristående torn. I sin nuvarande skepnad utgör kyrkan ett typiskt exempel på 1800-talets romantiserade bild av medeltidskyrkan, anpassad till dåtidens krav på ljus och utrymme. Utmärkande för Brunius kyrkoarkitektur är viljan att fortsätta i en medeltida kyrkobyggnadstradition. Brunius arkitektur följer ofta ett tydligt program. Fönsteromfattningar, listverk tornet med trappgavlar och snickerier är tydligt igenkännbara som Brunius verk. Västportalen har dock en ovanlig utformning och ger kyrkan ett lite särpräglat utseende. Vid uppbyggnaden av kyrkan verkar byggmästare Cederholm ha fått ett stort ansvar vilket dock troligen var mer begränsat till de tekniska detaljerna. Exteriört har kyrkan kvar sin 1800-talskaraktär. Inte minst de ursprungliga fönsterbågarna har stor betydelse för kyrkans uttryck. Invändigt har kyrkan en helt annan karaktär än den bör ha haft när den stod färdig vid 1800-talets mitt. Från denna tid finns enbart predikstolen kvar medan övrig inredning tillkom ett par årtionden senare. Liksom exteriören borde inredningen ha gått i nyromansk stil vilken vanligen var utförd i ekådrat trä. Inredningen från 1860-talet är däremot utförd i nyklassicism med en ljus färgsättning i grått, rött och guld. Golvet av viktoriaplattor är också mer typiskt för sent 1800-tal än för kyrkans byggnadsår. Inredningen är därmed inte ursprunglig men har trots det hög ålder. Kyrkans inredning är välbevarad och relativt enhetlig och en god representant för 1800-talets senare del. Bengt Nordenberg var en populär folklivsskildrare och kyrkomålare vid 1800-talets andra hälft och altarmålningen bör ha varit en ståndsmässig inventarie för en liten sockenkyrka. Kyrkogården som omger kyrkan bevarar många drag som förknippas med den skånska kyrkogården såsom de grusade gångarna, buxbomskvarteren och kalkstensvårdarna. Stenmur, järnstaket och grindar liksom trädkransen är andra viktiga inslag. Gravplatserna ligger tätt med många gravvårdar bevarade. Tillsammans med kyrkan utgör den gamla kyrkogården en viktig del av kyrkans karaktär och har stor betydelse för upplevelsen av kyrkomiljön. Den nya kyrkogården är ett ovanligt välbevarat exempel på det tidiga 1900-talets trädgårdsarkitektur. Både planteringar och planläggning tycks överensstämma med ursprungsritningarna. Nya kyrkogården har både ett högt kyrkogårdshistorisk och trädgårdshistoriskt värde. |
