Stäng fönster Simrishamn kn, SIMRISHAMN 2:33 SANKT NICOLAI KYRKA
Anläggning - Värdering
| sankt nicolai kyrka, SANKT NICOLAI KYRKA | |
| 8/31/18 |
| Motivering |
|---|
|
S:t Nicolai kyrka utgör tillsammans med torget i staden navet i ett tidigmedeltida gatunät kring vilket staden fortsatt att växa och förändras. Kyrkan ger med sina oputsade murar, kraftiga torn och massiva stödmurar ett ålderdomligt intryck med ett karaktäristiskt särdrag. Sedan 1500-talet utgör tornet ett landmärke i landskapet, väl synligt både från land och från hav. Kyrkan är helgad åt S:t Nicolaus, skyddshelgon åt bland andra fiskare och sjömän. Om kyrkans betydelse för sjöfarten, i andligt perspektiv, vittnar de votivskepp som pryder kyrkorummet. Votivskeppen gavs som gåvor av fartygsbesättningar som tack för hörsammade böner om att komma igenom ett oväder, eller annan utmaning, med livet i behåll. Kyrkans grundform är traditionell med kor, långhus och torn. Långhuset utmärker sig genom att vara ovanligt brett med ett förhållandevis brant takfall. Samtliga tinnade gavlar och de kraftiga stödmurarna kring tornet bidrar till kyrkans unika karaktär. Det rakt avslutade koret, rester av halvkolonner, den utvändiga vigvattenskålen och de tre korfönstren är särdrag i kyrkans arkitektur vilka är direkt kopplade till premonstratensernas byggnadsideal. De två rundbågiga muröppningarna i långhusets västra del förbereddes på 1200-talet, sannolikt för att ansluta långhuset till ett torn, och vittnar om ändrade och avbrutna planer i kyrkobygget. Först på 1960-talet sammankopplades utrymmena och tornet inreddes och fick verksamhetsbunden användning. När kyrkan under 1900-talet rensades från puts frilades en mängd byggnadsarkeologiska spår som idag präglar byggnaden. Häribland både långhuset och korets sydportar. Interiört bär kyrkan prägel av den medeltida byggnadskroppen med högresta ribbvalv och långsmalt kor i kombination med 1700- och 1800-talets ideal som återspeglas i de genomgående vitkalkade väggarna och den praktiskt motiverade tillbyggnaden till triumfbågen. I S:t Nicolai kyrka gick man hårt fram efter reformationen och inga helgonbilder, altarskåp eller sidoaltare skonades. Av den medeltida inredningen återstår endast dopfunten från tidigt 1200-tal. Den reformerta kyrkliga liturgin som byggdes upp kring predikan präglar kyrkan genom inredning såsom predikstol, altaruppsats och bänkinredning. Predikstolen i S:t Nicolai är ovanlig med en prästgång genom kyrkans medeltida murverk, från koret till predikstolen. I likhet med många andra kyrkor som tidigare lytt under dansk gudstjänstordning är predikstolen placerad söder om triumfbågen. Altaruppsatsen, från 1610-tal med komplettering under tidigt 1700-tal, har tidstypiska motiv av nattvarden och korsfästelsen inramade av friskulpturer av evangelisterna. Bänkinredningen i kyrkan tillkom under sent 1800-tal då den ersatte en föregångare. Även 2000-talet bidrar till kyrkorummets karaktär då bänkar i kyrkorummets främre del tagits bort och ersatts med lösa stolar, liksom väster om det mittersta bänkkvarteret där en sittplats med lösa stolar ordnats kring en ljusbärare. I en av muröppningarna till tornet har ett värdeskåp för föremålsvisning installerats vilket återspeglar tidsandan att tillgängligöra kyrkans historiska inventarier och föremål för allmänheten. Mindre iögonfallande, men värdefulla och bevarandevärda, är de ålderdomliga taklagen och bjälklag över kor, långhus och i tornet. På klockbocken och i anslutning till medeltida blinderingar på långhusgaveln i klockvåningen finns klotter och inskriptioner från olika tider. |
