Stäng fönster Simrishamn kn, VEMMERLÖV 100:1 ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| östra vemmerlövs kyrka, ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA | |
| 11/7/17 |
| Motivering |
|---|
|
Östra Vemmerlövs by ligger i ett mycket gammalt kulturlandskap som brukats för kultisk verksamhet med offer under hednisk tid ända fram i vikingatid. Traditionerna bör ha varit relativ levande i folks medvetande när man byggde kyrkan, kanske stod kyrkan som en motpol till hednisk kult i området. Gränsen mellan kyrkans invigda mark och sankmarken där den farliga Gölamannen bodde gick vid kyrkogårdsmuren. Skillnaden mellan by och utmark ännu mycket påtaglig i söder och väster om kyrkan. Kyrkan och kyrkogården är också del av en välbevarad kyrkomiljö som tillsammans med prästgård, byskolan och fattighus utgör socknens gamla centrum. Kyrkans exteriör är mycket komplex med byggnadsdelar av olika ålder. Kunskapen om kyrkans byggnadshistoria är emellertid dålig och med en mängd ovederhäftiga dateringar för kyrkans olika delar. Kyrkans äldsta delar är byggda under den romanska stilperiod och har drag som kan peka både på en tidig- och senromansk tid. Ytterligare undersökningar av murverk och grundläggning är viktig för att få mer kunskap om kyrkans äldsta tid. Under högmedeltid och sen medeltid sker stora förändringar av kyrkan. Kyrkan förlängs mot väster och byggs till med torn och vapenhus, invändigt tillkommer valven. Tillbyggnaderna sker enligt ett typisk byggnadshistoriskt mönster men det ovanliga i Östra Vemmerlöv är att de olika delarna har bevarats in i vår tid. Vapenhusen har ombyggts under 1900-talet medan tornet kan betecknas som välbevarat och en viktig pusselbit till kyrkans byggnadshistoria. I Östra Vemmerlöv har tornet inte haft ingång från kyrkan vilket skiljer ut det från de äldre tornen med ett mycket tydligare samband med kyrkorummet. Ombyggnaderna under hög- och senmedeltiden kan kanske kopplas till Tommarps kloster som vid denna tid hade patronatsrätt till kyrkan. Kopplingen till premonstratenserklostret kan också anas i valvens kalkmålningar. Typiskt för perioden är de gotiska trappstegsgavlarna på både vapenhus och torn. Strävpelarna på tornet tillkommer sannolikt senare men har stor betydelse för kyrkans karaktär. Från sen medeltid märks en större påverkan från frälset genom ägarna till Gyllebo som bygger gravvalv under koret. Den senare östförlängningen är en typisk be-byggelseutveckling för frälse patronatskyrkor under 1600-talet. Särskilt karaktäristiskt för kyrkans exteriör är också fönsteröppningarnas med ett ovanligt utseende. Öppningarnas ålder är inte fastställda men de kan ha relativt hög ålder då de inte är typiska för varken 17- eller 1800-talet. Invändigt har kyrkan en mycket rik kulturmiljö där områdets och kyrkans historia berättas genom dess inventarier och inredning. Liksom i kyrkans exteriör samsas olika tidsperioder bredvid varandra från dess äldsta tid till 1900-talets mitt. Från kyrkans äldsta tid är det romanska fönstret, portalerna, dopfunten och triumfbågen viktiga karaktärskapande delar. Kyrkans medeltida kalkmålningar tillhör några av de mest omtyckta och reproducerade bland Skånskt medeltida kalkmåleriet. Runorna och ristningarna som påträffats intill nordportalen är särskilt intressant då detta även finns i vallfartskyrkor såsom St. Olof och Fru Alstad. Valven representerar tre olika tidsperioder från 1300-talet till 1600-talet, samt 1700-talet om man räknar gravvalvet. Kyrkans koppling till herrskapet vid Gyllebo utmärker kyrkans historia från sent 1500-tal och fram till 1700-talet. Predikstol, altaruppsats, herrskapsbänkar, standar och minnestavlor tillhör denna tid. Gravhällarna som tidigare legat i kyrkans golv över gravvalven sitter i vapenhuset. Från 1800-talet är kyrkans bänkar, läktare och orgel. I orgeln ingår delar av 1800-talsorgeln med ett pipverk av hög kvalitet och denna har ett stor musikalhistoriskt värde. 1900-talets förändringar har framför allt varit begränsade till ombyggnader av vapenhusen vilket förskonat kyrkorummet från moderna inslag. |
