Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skurup kn, SKIVARP 39:1 SKIVARPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

skivarps kyrka, SKIVARPS KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
3/3/20
Motivering
Kyrkan och kyrkogården har ett stort symbolvärde för omgivningen genom sitt höga och väl synliga läge i samhället. Kyrkan, bårhuset och kyrkogården utgör tillsammans med skolbyggnaderna, församlingshemmet, gästgiveriet och övrig äldre bebyggelse en ovanligt innehållsrik kyrkomiljö, som vittnar om kyrkplatsens betydelse för Skivarps fortsatta utveckling. Skolbyggnaderna som fortfarande är i bruk bidrar till en historisk kontinuitet.

Den gamla och nya kyrkogården visar på ett pedagogiskt sätt på begravningsskickets förändring och på olika tiders stilideal på kyrkogården. Det är intressant att notera att bårhuset uppfördes med kyrkans arkitektur med trappstegsgavlarna som förebild. Den äldre kyrkogården har en klassisk 1800-talsplanering med omgärdning, trädkrans och rakt dragna gångvägar. Det uppbyggda fundamentet för äldre gravstenar är ett intressant exempel på en typ av ”kyrkomuseum”.

Kyrkobyggnaden har, trots de tillbyggda korsarmarna, bibehållit sin medeltida form med långhus, smalare kor och absid. Det breda medeltida västtornet är speciellt i sin utformning med bland annat torntrappans fint huggna kalkstenskolonn och är en viktig källa till jämförande studier med andra liknande bevarade torn. Stora delar av murverket härstammar från kyrkans medeltida byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Ovan valven finns en romansk rundbågig fönsteröppning bevarad och samtliga takstolar innehåller återanvänt ekvirke från tidigare takstolar eller byggnadskonstruktioner. Till exteriörens speciella utformning hör även trappstegsgavlarna och de skiffertäckta taken samt absidens blyplåtsintäckta skiffertak med det mycket ovanliga krönta mansansiktet, som skulle kunna föreställa den segrande Kristus - Himlakonungen. Värt att notera är även att flera av fönsterbågarna sannolikt härstammar från 1848 års renovering.

Kyrkans interiör karaktäriseras också i hög grad av medeltidens byggnadsperiod med tornets tunnvalv och kyrkorummets kryssvalv och absidens hjälmvalv, triumf-och tribunbåge och det sannolikt ursprungliga absidfönstret. Kalkmålningarna har stora konsthistoriska och regionala värden, då de är tillskrivna den s k Skivarpsmästaren och det kan även finnas fler överkalkade målningar. Avbildningarna av de tre nordiska helgonkungarna lär även vara en speciell skånsk företeelse. Gunnar Torhamns dekorativt berättande glasmålningar har ett högt konstnärligt värde och bidrar till kyrkorummets färgstarka upplevelse. Värt att notera är även det vällagda kalkstensgolvet och kyrkans äldre inventarier, såsom predikstolen och altaruppsatsen.