Stäng fönster Staffanstorp kn, STORA UPPÅKRA 8:4 UPPÅKRA KYRKA
Anläggning - Värdering
| UPPÅKRA KYRKA | |
| 9/30/13 |
| Motivering |
|---|
|
Uppåkra kyrka från 1864 utgör, genom sitt läge och som landmärke, ett tidsdokument och en viktig symbol för socknen. Kyrkplatsen har kontinuitet sedan tidig medeltid. Åren mellan 1860-1914 är en intensiv nybyggnadsperiod för kyrkor i Skåne då sammantaget 116 kyrkor tillkom. Av dessa gestaltades närmare hälften i tidens karaktäristiska nygotiska arkitekturstil. Ett huvudområde för de nygotiska tegelkyrkorna är Bara härad där Uppåkra ligger. Uppåkra kyrka är en välbevarad representant för de som byggdes i tegel med rikt utformad exteriör. Kyrkan speglar dessutom en företeelse kännetecknande för senare hälften av 1800-talet då församlingarna ofta byggde en helt ny kyrka för sin växande befolkning. I detta fall innebar det också att grannsocknen Flackarp sammanslogs med Uppåkra och den nya kyrkan fick ersätta båda de medeltidskyrkorna. Kyrkans arkitekt William Klein, som även var Malmös första stadsarkitekt, ritade förutom Uppåkra kyrka även Västra Skrävlinge kyrka, präglad av nygotik. Byggnaden utmärks av sin karaktäristiska utformning med fasader i tegel, kraftigt torn med hög spira, tak med skiffer, spetsbågiga fönsteröppningar, flersidigt korparti, strävpelare, listverk och perspektivportal. Kyrkans exteriör med gula tegelfasad, utsmyckning i tegel, de höga gjutjärnsfönstren samt takets skiffertäckning tillmäts kulturvärden då de utgör välbevarade och tidstypiska byggnadsdelar för den nya kyrkotyp som kommer strax efter mitten av 1800-talet. De är utförda med noga utvalda material och fackmannamässigt utförda. I interiören avläses framförallt nybyggnadstiden i det höga välvda kyrkorummet och en inredning, med bl. a. predikstol, läktare och bänkar. Altartavlan och de medeltida dopfuntarna berättar om gånga tiders kyrkohistoria och gudstjänstliv. Det tillför en årsring till kyrkans och traktens historia. Sammantaget är dessa delar viktiga för kyrkans helhet. Senare tiders förändringar har sin grund i olika liturgiska behov och kyrkans musikliv. Orgeln och läktaren, representerar med sin placering på orgelläktaren i väster ett traditionellt mönster utmärkande för senare delen av 1800-talet och dess stora orglar ofta gestaltade i nygotik. Orgelfasaden och läktaren , från 1883, utgör en motsvarighet i väster till kyrkans huvuddel i öster där altaret är centralpunkten. De ansluter i utformning och materialval till kyrkans väl sammanhållna prägel av nygotik och upplevs som en väl integrerad del av kyrkorummet. Orgelverket är byggt av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund 1968. |
