Stäng fönster Svalöv kn, TIRUP 17:1 TIRUPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Tirups kyrka, TIRUPS KYRKA | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Tirups kyrkoanläggning Kyrkan i Tirup ligger på en liten höjd och syns vida omkring i det öppna jordbrukslandskapet. Av den kyrkby som omgivit kyrkan finns dock mycket lite kvar. I närheten har nyligen byggts vindkraftverk. Kyrkogården är omgiven av stenmur, lindar och häck. Den har delvis gravkvarter med buxbom och singel enligt det sena 1800-talets ideal, men stora delar har en uppluckrad karaktär med gräsmattor. Kyrkan byggdes på 1100-talet men ombyggnader 1843 och 1865 har gett den karaktär av en nybyggnad. Kyrkan, av okänd arkitekt, ser vid första anblicken ut som enbart en 1800-tals nyklassicistisk skapelse med tegnérladeliknande långhus, stora rundbågiga fönster och smalt torn med spira. Men de två romanska välbevarade nord- och sydportalerna visar att kyrkan har en lång historia. I sydportalen finns en ovanlig liten romansk relief av en gestalt med rökelsekar. Rökelsekar användes vid mässor, dop och begravningar. På historiska museet i Lund förvaras 38 rökelsekar från skånska kyrkor. Tornet från 1865 har ett tidstypiskt utseende med hög spira. Ett likadant finns t ex i Södervidinge. 1857 upphävdes förbudet mot höga spiror eftersom åskledare började användas och därefter byggdes många torn av denna typ. Långhusets fasad är utan dekorationer och livas upp enbart genom fönsteromfattningarnas slätputsning. Helgo Zettervall publicerade 1887 ”Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader”. I Tirup kan märkas influens av denna skrift i Henrik Sjöströms omgestaltning 1894. Exempel på detta är golvet med viktoriaplattor, helst lagda med en geometriskt mönstrad fris längs kanten. Vita väggar ansågs tråkigt och skriften föreslog målning med kvaderindelning vilket gjordes i Tirup, men är nu tyvärr övermålat. Interiören karaktäriseras idag av ljusa väggar, tunnvalv, viktoriaplattor och ekådrad inredning. Interiört är inredningen nästan oförändrad från 1874 och 1896. Från Henrik Sjöströms ombyggnad 1896 finns de ekådrade bänkarna, läktaren, läktarbarriär, altarrunden, golven med viktoriaplattor och trappa i marmor. Inredningen som är utförd med konstnärligt handlag är sammanhållen och välbevarad och ger en god bild av sekelskiftets estetik. Liknande inredningar av Henrik Sjöström finns även bevarade i tex Hög och Vadensjö kyrkor. Dörren till sakristian, också av Sjöström, har dekorativa beslag med drakmotiv. Altartavlan av Carl Bloch, professor vid danska konstakademin, är utförd som en vacker och lugn komposition med milda färger. Till skillnad från tidigare altartavlor med flera småbilder (additionsaltare) gjordes nu istället ett stort motiv. Kyrkan har bevarade oelektrifierad ljuskronor från slutet av 1800-talet vilket är ganska ovanligt. Det är ovanligt med så tidiga avbildningar av kyrkor som den som finns av Tirups kyrka. Erik Dahlberg tecknade kyrkan noggrant 1677. Detta ger oss en bild av kyrkans tidigare historia. |
