Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, ANDERSLÖV 52:2 ANDERSLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

anderslövs kyrka, ANDERSLÖVS KYRKA
7/7/18
Motivering
Anderslöv har medeltida anor och har varit en centralort för omgivningen på grund av sitt läge vid landsvägen. Längs denna väg finns idag delvis kvar gatehus som byggdes efter enskiftet liksom längs gatorna väster om kyrkan med medeltida gatunät. Kyrkogården är högt belägen och avgränsas av en stödmur av fogad gråsten. En förhistorisk ättehög ger kyrkogården nivåskillnad och historiska perspektiv. Kyrkogården har två olika karaktärer. Den karaktäriseras mestadels av sent 1800-talsideal med omgärdning av buxbom och singeltäckta gravplatser på typiskt skånskt sätt. Men många av de äldre gravstenarna är flyttade till lapidarium. Kyrkogården har också en senare del som är grässådd med träd och präglas av senare begravningsseder med minneslund. De olika delarna är sammanbundna med en gemensam axel.

Kyrkan är ursprungligen en typisk romansk kyrka med långhus, kor och absid från 1100-talet vilka är bevarade. Kyrkan är tillbyggd med korsarmar under 17-1800-talet. De medeltida murarna är vitputsade med flera frilagda oputsade hörnkedjor av sten. Läget för de tidigare norr- och sydportalerna visas genom oputsad sten. Fönstren är rundbågiga gjutjärnsfönster från 1800-talet. Tornspiran är typisk för det sena 1800- talet då tornspirorna gjordes högre. Fram till mitten av 1800-talet fanns en förordning att inte bygga tornspiror något som då återigen tilläts, tack vare införandet av åskledare. Tornet och södra korsarmen fick på 1800-talet rundbågsfriser i historiserande medeltidsinspirerad stil.

Kyrkan är en blandning av romanskt murverk som är förändrat och tillbyggt med 1800-talskaraktär. Kyrkan avspeglar den stora befolkningsökningen under 1700-1800- talet i Anderslöv då den byggdes till. I murarna visas pedagogiskt olika skeden i kyrkans historia där bågar av nygotiska fönster från 1800-talet är frilagda och romanska igensatta portaler markeras och hörnkedjor är oputsade. Spåntäckningen finns bevarad som undertak under takteglet, vilket har ett värde som exempel på en förr vanlig men idag mer sällsynt byggteknik. Anderslöv var annexkyrka till Grönby och det är flera likheter mellan kyrkorna. I planform med de tillbyggda korsarmarna, med rundbågsfrisen, rundbågiga gjutjärnsfönster med rombisk delning och målade medeltidsvalv av Snårestadsverkstaden. Dock revs det medeltida koret i Grönby medan det är kvar i
Anderslöv.

Kyrkorummet innehåller många olika tidsskikt. Rummet karaktäriseras av sina vackra målade medeltida valv, de slutna marmorerade bänkarna och ett kor med sammanhållen nygotisk inredning. Valvribbornas form som är både profilerad i nederdel och fyrsidig i ovankant är typisk för 1300-talet. På 1400-talet när
valvslagning blev allmän i sockenkyrkorna har valven fyrsidiga ribbor hela vägen. Korvalvet är målat med detaljerade, berättande livfulla bilder om Jesu liv. Bilderna var de icke läskunnigas bibel. Målningarna är från mitten av 1300-talet och har mycket stort värde. Målningarna tillskrivs Snårestadsverkstaden som fått namn efter Snårestads kyrka som numera är riven. Bevarade målningar av gruppen finns i ytterligare sju kyrkor. Målningarna i koret i ljusa färger med figurer draperade i långa dräkter fyller ut varje tomrum, bilderna omges av mycket ornamentik. Bilden på triumfbågen i långhuset däremot har en annan stil med luft mellan figurerna och därför anses bilderna gjorda av olika målare.

Den nygotiska inredningen från 1891 har större värde i sin helhet än av enskilda delar. Det finns flera nygotiska inredningar av Henrik Sjöström bevarade i kyrkor, bland annat i Vadensjö kyrka. Korets livligt mönstrade terrazzogolv är tidstypiskt nygotiskt och samstämmigt med korets inredning. Det är bra att det nylagda kalkstensgolvet i mittgångarna är hyvlat och inte blankslipat. Livfull marmorering går igen på många ställen i kyrkan och håller samman interiören i bänkar, läktare och dörrar. Korsarmarna har en klassicistisk inredning. Underbyggnaden av orgelläktaren är dock inte av samma kvalitet som övriga
förändringar. Bland inventarierna märks den rikt snidade predikstolen från 1630 som tillskrivs den
kände Jacob Krembergs verkstad. Skulpturerna tillskrivs Kremberg själv medan de mer grovt skurna relieferna hans verkstad. Predikstolen tillhör Krembergs sena verk och speciellt är att han framställde personerna i sin egen ålder. De är magra, expressiva med markerade anletsdrag och bär detaljerat draperade klädedräkter. Dock är flera delar ersatta.