Stäng fönster Trelleborg kn, DALKÖPINGE 31:1 DALKÖPINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| dalköpinge kyrka, DALKÖPINGE KYRKA | |
| 10/18/18 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger på en höjd intill byvägen som går genom den lilla kyrkbyn, omgiven av böljande öppen jordbruksbygd. Den före detta prästgården med park ligger i nära anslutning till kyrkan. Den lilla kyrkogården har förmodligen inte utvidgats efter den utbredning den har på karta från 1766. Den fogade gråstensmuren ger bitvis genom sin buckliga utformning ett ålderdomligt intryck. De stora lindarna och järngrindarna är betydelsefulla inslag i miljön. Kyrkogården karaktäriseras av sent 1800-tals ideal med buxbomsomgärdade gravplatser med singel enligt typiskt sydskånskt mönster. Den har inga senare tillägg som minneslund eller askgravplatser. Kyrkan är uppförd i mitten av 1200-talet med långhus och rakavslutat kor av tegel. Sten var det vanligaste materialet i kyrkor vid denna tid men några kyrkor byggdes i det för tiden nya materialet tegel. De är koncentrerade till två områden i Skåne, i sydväst och nordöst. Den lilla kyrkan med trappgavlar är sinnebilden av en skånsk lantkyrka. Kyrkan är byggd i övergången mellan romansk och gotisk stilperiod. Under senmedeltiden tillfogades ett västtorn. Kyrkan har kvar sin senmedeltida planform och är bevarad utan tillbyggnader med korsarmar som var så vanliga på 1800-talet. Kyrkan var rivningshotad på 1840-talet men undgick detta. Fasaderna är vitputsade, taken är belagda med rött tegel, fönstren är rundbågiga av gjutjärn. Korgaveln är dekorerad med stigande rundbågsfris, tre blinderingar och trappgavlar. Eventuellt var tegelkyrkan Sankt Nicolai i Trelleborg förebild för Dalköpinge kyrka. Trelleborgs kyrka hade före sin ombyggnad en korgavel liknande den i Dalköpinge. De rundbågiga fönstren sitter i äldre öppningar med annan form som visar på olika förändringar i kyrkans historia. Kyrkorummet är litet och intimt. Det är ljust med stora gjutjärnsfönster med klara enkelglas, väggar och valv är vitkalkade. Långhuset är välvt med typiska ribbvalv från 1400-talet. Koret har ett ursprungligt valv från 1200-talet med ribbor på hörnkolonetter vilket är mer ovanligt. Den tunna putsen gör att valven och väggarnas levande ålderdomliga yta med tegelstenar framträder. Korvalvet har fragmentariska kalkmålningar med det traditionella Majestas Domini motivet med Kristus med välsignande högerhand och omgiven av en mandelformad gloria. I koret finns även medeltida liturgiska spår med sakramentsnischer och målade invigningskors. Den senaste ombyggnaden var på 1950-talet av Græbe då bland annat tegelgolven lades, läktaren revs, altaret förnyades med ett murat kalkstensaltare och en trävägg sattes upp i tornbågen. Träväggens trärena yta bryter mot all övrig inredning som är målad. Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten som är dekorerad med rundbågsfriser och är från kyrkans byggnadstid. Kyrkans snidade predikstol från slutet av 1500-talet med vapensköld från en kanik visar på kyrkans anknytning till ärkebiskopssätet i Lund. Additionsaltaret med baldakin från slutet av 1500-talet är bland de äldsta i Skåne men dess texttavlor målades över på 1700-talet. |
