Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, FUGLIE 47:1 FUGLIE KYRKA

 Anläggning - Värdering

FUGLIE KYRKA
3/9/18
Motivering
Kyrkan ligger på en höjd med vid utsikt över jordbrukslandskapet åt söder och väster. Gravhögar och runstenar i närheten vittnar om traktens långa historia. Fuglie är sannolikt en mycket gammal mötesplats. Kyrkan ligger i ett tätt sammanhang med skola, församlingshem och byn med gathus längs vägen med en ålderdomlig struktur. Kyrkogården karaktäriseras av sekelskiftesideal kring 1900 med buxbomsomgärdade
gravplatser och högresta stenar. Murar och dekorativa järngrindar bidrar till kyrkogårdens värde.

Fuglie nuvarande kyrka ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadstid. Främsta anledningen till nybyggnader var den stora befolkningstillväxten men även att samhället förändrades i grunden genom enskiftet, politiska reformer, industrialiseringen, järnvägens tillkomst och splittring mellan statskyrkan och fritänkare. En ny kyrka sågs som en statussymbol för ordning och skönhet och maktsymbol för stadskyrkan. Den förhärskande stilen under 1880-1910 var nygotiken som beskrevs av Helgo Zettervall i ”Allmänna anvisningar”. Genom denna skrift blev nygotiken svenska kyrkans arkitekturstil.
Fuglie kyrka invigdes 1904 och ritades av ingenjör A W Lundberg. Han var även under en period direktör på Skånska Cementgjuteriet i Lomma där kyrkans viktoriaplattor och cementdelar förmodligen tillverkades.

Kyrkan i nygotisk stil är byggd med tydlig höjdsträvan. Murarna är av rött maskinslaget tegel med horisontella band av glaserat mörkt tegel. Profiltegel är använt runt fönster och dörrar och markerade med glaserat tegel. Dörrarna är smyckade med kraftfulla dekorativa järnbeslag som är typiska för nygotiken. Kyrkan är en representant för nygotikens höjdpunkt mellan 1880-1910 och har flera av dess kännetecken som oputsade tegelmurar, strävpelare, profiltegel, detaljrikedom och höjdsträvan. Kyrkan är dock liten och enkel exteriört i jämförelse med nygotiska ”katedraler” som i Lund och Asmundtorp. Nygotiken ansågs vid denna tid som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet. Eftersom nygotiken var den dominerande stilen vid denna tid finns det flera nygotiska kyrkor i närheten. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då ornament kunde gjutas prefabricerade i cement, skiffer och viktoriaplattor kunde fraktas på järnvägen. På så vis påverkade industrialiseringen inte bara tekniken utan också gestaltningen. Det är positivt att kyrkan har kvar sitt mönsterlagda skiffertak.
Kyrkans konstfullt huggna västportal av röd sandsten är mycket hårt eroderad och bör åtgärdas.

Kyrkorummet är mycket välbevarat och helgjutet i nygotisk stil. Det karaktäriseras av sina oputsade mönstermurade tegelväggar, viktoriaplattor på golvet, kryssvälvt tak och färgade fönster med masverk av betong. Det röda, gula och vita teglet ger ett varmt och livfullt intryck. Koret betonas genom att det är förhöjt och är dekorerat med stjärnhimmel och solstrålar symboliserande himmelriket. I inredningen var det
viktigt att betona alla detaljers kyrkliga karaktär i motsats till profant och skapa ett rum som var andaktsväckande och upplyftande. Tygelsjö kyrka som också är ritad av AW Lundberg och byggd samtidigt har stora likheter exteriört med Fuglie kyrka. Interiört upplevs dock Fuglie med sina oputsade tegelväggar helt annorlunda och är mer ”rätt” enligt Zettervalls anvisningar där materialen skulle visas som de var. De många nygotiska kyrkorna hade tidigare dåligt anseende och ofta har okänsliga renoveringar under 1950-60 talet inneburit vitmålade väggar och inventarierna övermålade i ljus färg. Bland de välbevarade kyrkorummen i nygotiska kyrkor finns Hyby, Allhelgonakyrkan i Lund, Asmundtorp, Flädie, Fuglie och Tygelsjö. Fuglie och Tygelsjö är sent ritade och nygotiken håller på att klinga av. Fuglies kyrkorum har därmed även inflytande från nationalromantiken. Valven är lägre och mer ”satta” än i t ex Asmundtorp. Interiören är övervägande nygotisk men baldakinaltaruppsatsen och dopfunten från 1600-talet minner om den gamla kyrkan.