Stäng fönster Trelleborg kn, HEMMESDYNGE 38:1 HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Anläggning - Värdering
| Hemmesdynge kyrka (Sankta maria kyrka), HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) | |
| 12/20/18 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger intill byvägen som går genom den lilla kyrkbyn som har bevarat en ålderdomlig stämning med några kringbyggda gårdar omgivna av jordbruksbygd. Kyrkogården karaktäriseras av sent 1800-tals ideal med buxbomsomgärdade gravplatser med singel enligt typiskt sydskånskt mönster samt av flera grässådda områden på de äldsta delarna som ger kyrkogården ett något splittrat och öde utseende. Lindarna, muren och järngrindarna är betydelsefulla inslag i miljön. Kyrkogårdens utvidgningsfaser är klart avläsbara. De flesta kyrkor som byggdes i Skåne kring 1100-1200-talet var byggda av gråsten men kring 1200 började byggas med tegel. Hemmesdynge kyrka är uppförd av tegel troligen i början av 1200-talet med långhus och kor samtidigt. Andra kyrkor i närheten som också byggdes av tegel är Maglarp och Dalköpinge kyrka. Hemmesdynge kyrka är helgad åt jungfru Maria liksom Fru Alstad kyrka. Liksom de flesta romanska kyrkor valvslogs Hemmesdynge på 1400-talet. Befolkningsökning och platsbrist i kyrkan gjorde den rivningshotad på 1800-talet men istället förlängdes långhuset, ett torn byggdes och fönstren förstorades. Enligt praxis skulle kyrkorna rymma 2/3 av församlingen. Kyrkan har medeltida murverk i kor och delar av långhuset. Korets takgesims har ett ålderdomligt uttryck och visar att kyrkan är äldre än sin tillbyggnad på 1800-talet. Under andra hälften av 1800-talet byggdes kyrkorna i olika historiserande stilar. Långhusets västgavel fick trappsteg liksom på tornets portal i medeltidsinspirerad gotisk stil. Torntaket är tidstypiskt lågt då det fanns en bestämmelse fram till 1857 att torntaken inte fick byggas med höga spiror. Trots sitt medeltida ursprung har kyrkan mestadels karaktär av en 1800-talskyrka med det långa långhuset med spritputsade murar, stora gjutjärnsfönster och torn med nygotisk portal. Kyrkorummet har förändrats flera gånger, framförallt 1854 och 1901. Vid tillbyggnaden 1854 förnyades det mesta av inredningen. Orgeln har en välbevarad tidig nygotisk fasad. Kyrkorummet karaktäriseras idag av sin nygotiska ekådrade inredning och sedan 1901 dekormålning med bladslingor och marmorering på valv och väggar i nygotisk stil. Koret poängteras med bladslingor som fyller hela valvkapporna. Många kyrkor med dekormålning från sekelskiftet har blivit vitmålade under 1930-talet. Det tidigare golvet med Victoriaplattor som var typiskt vid förra sekelskiftet har bytts till tegelgolv som har en äldre tradition i kyrkan. Kyrkans äldsta inventarium är den medeltida dopfunten dekorerad med rundbågsfris och godronnering. |
