Stäng fönster Trelleborg kn, KÄLLSTORP 22:1 KÄLLSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| källstorps kyrka, KÄLLSTORPS KYRKA | |
| 4/2/19 |
| Motivering |
|---|
|
I den lilla byn finns kvar ett sockencentrum med före detta prästgård och en skola i ”Bruniusstil”. Från kyrkan leder en rak allékantad väg till Jordberga gods som haft stor påverkan på landskapet och på tillkomsten av den nya kyrkan. Byn omges av böljande jordbruksmark. Hela kyrkogården omges av en tegelmur med rundbågar. Rundbågarna tillkom vid kyrkans nybyggnad. Muren samspelar väl med kyrkans utformning. Muren och de dekorativa järngrindarna bidrar till kyrkogårdens värde. Kyrkogården karaktäriseras delvis av sent 1800-tals ideal med buxbomskantade gravar med singel. Men många gravplatser har blivit grässådda och gravstenarna har blivit utglesade. På den utvidgade delen i väster finns f.d. bårhus och minneslund. Bårhuset med skarpskuren form är omsorgsfullt utformat med kopparklädda portar och takpannor utan plåtar på traditionellt dansk/skånskt vis. Källstorps kyrka från 1858-1860 ersatte en medeltida kyrka. Det var under en intensiv kyrkobyggnadsperiod som varade fram till början av 1900-talet. Under just 1860-talet nybyggdes 37 kyrkor i Skåne. Den stora befolkningstillväxten, underhållsbrister i medeltidskyrkorna, nya stilideal och ekonomiska tillgångar var anledningarna till nybyggnaderna. Kyrkan är ritad av C G Brunius som var bland annat domkyrkoarkitekt och professor i grekiska. Han var kunnig i tegelbyggande och återupprättade kunskapen om valvslagningsteknik. Kyrkan är byggd i den första fasen av nygotiken 1840-1860 som betecknas som ”begynnande gotik” och som dominerades av Brunius i Skåne. Att det är en sen Bruniuskyrka märks bland annat i skiffer på taket och att här används spetsbågen. Senare, mellan mitten av 1870-talet till slutet av 1890-talet, byggdes flera kyrkor i ”den normativa gotiken” med de högsta valvbågarna och högsta tornen. Tornet från 1890 är byggt i denna stil. Källstorps kyrka blev Brunius sista kyrka. Han hade ritat flera byggnader på Jordberga gods och dess ägare var pådrivande för en ny kyrka. Kyrkan är en representant för Brunius typiska ”medeltidsstil”. Den visar sig i oputsat handslaget tegel murat med medeltida munkförband, strävpelare, bågfris och invändiga valv. Planformen har dock ingenting med medeltiden att göra. Brunius kyrka hade från början ett lågt, smalt torn med pyramidhuv i väster. Låga, satta torn var typiskt för Brunius. 1897 ersattes det låga tornet med ett högt torn med spira ritat av Salomon Sörensen, stadsarkitekt i Malmö. Den nya tiden med begynnande industrialisering märks i tornet med maskinslaget tegel och cementgjutna vattenutkastare. Tornet har en tydlig höjdsträvan och en mängd trappstegsgavlar. Istället för godset var det nu sockerbruket som ekonomiskt stödde nybyggnaden. Källstorps kyrkas två olika byggnadsetapper är klart urskiljbara och avspeglar sin tid. Inget av Brunius inredning finns kvar i kyrkan. Kyrkorummet karaktäriseras av kvadermålade väggar och dekormålade valv, tegelgolv och ljust målad nygotisk inredning. Interiören präglas av förändringarna vid 1897 renovering då Salomon Sörensen ritade ny inredning, koret helt omgestaltades och valven dekormålades av Svante Thulin. Han har även målat bland annat Uppsalas och Lunds universitetshus och Sofia Albertina kyrka i Landskrona. Thulin tillhör den tidens skickligaste dekormålare. Ofta samarbetad han med Helgo Zettervall som t ex i Allhelgonakyrkan. Fokus riktas mot koret där en glasmålning av Svante Thulin utgör altartavla. Kyrkorummet är välbevarat sedan 1897 års förändring förutom en ljusare färgsättning på inventarier istället för ekådring och senare tegelgolv. Positivt att Svante Thulins dekormålning bevarats från vitmålning. Den välgjorda nya kvadermålningen och dekormålningens restaurering 2018 ger kyrkan liv. Kyrkans äldsta inventarie är den medeltida dopfunten med palmettfris. Cuppan har en mycket ovanlig planform som ett fyrpass. Enligt orgelinventeringen är Söderling/Molanderorgeln mycket välbevarad och av stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde. |
