Stäng fönster Trelleborg kn, LILLA SLÅGARP 8:1 LILLA SLÅGARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| lilla slågarps kyrka, LILLA SLÅGARPS KYRKA | |
| 8/2/18 |
| Motivering |
|---|
|
Lilla Slågarps by ligger vackert och lantligt i ett böljande lantbrukslandskap med utskiftade gårdar. Rader av hamlade pilar markerar gamla ägogränser och grusvägar. Landskapet är bevarat ungefär som det såg ut efter skiftet i början av 1800-talet. Byn består av tre hus och en gård som ligger tätt intill kyrkogårdsmuren varav ett hus är gamla kommunhuset och ett annat det gamla fattighuset. Kyrkogårdens avgränsning med fogad gråstensmur, trädkrans med hamlade pilar och dekorativa gjutjärnsgrindar i tre väderstreck är betydelsefulla och skapar karaktär. Kyrkogården karaktäriseras mestadels av sent 1800-talsideal med omgärdningar av buxbom, singeltäckta gravplatser och högresta stenar. Kyrkogården har sekelskifteskaraktär 1800/1900 utan nya inslag som minneslund eller askgravlund. Från kyrkogården ser man Stora Slågarps kyrktorn. Det nära avståndet mellan kyrkorna nämns i Carl von Linnés Skånska resa. 1800-tals kyrkan har en medeltida föregångare på platsen. I murverket ingår vissa byggnadsstenar från den rivna kyrkan och delar av den gamla kyrkans grund finns bevarad under golvet. Den nya kyrkan är betydligt större än den tidigare som en följd av befolkningstillväxt och väckelserörelse. Kyrkan är ritad av en byggmästare och uppfördes 1868 intill tornet från 1823 som sparades. Under 1860-talet kulminerade kyrkobyggandet i Skåne med 37 nya kyrkor. Kyrkan med ett brett långhus och smalare rakavslutat kor har flacka sadeltak täckta med röd plåt och ett kvadratiskt torn med lanternin. Kyrkan har en salsliknande planform som en Tegnérkyrka. Kyrkan är en blandning av nyklassisk stil i lanternintorn, planform, proportioner och nyromanska inslag i tegeldekorationer. Helt igenom nyklassicistiska kyrkor var ganska ovanliga i Skåne till skillnad från resten av Sverige. Men inslag av klassicism i kombination med nyromanik var vanlig i Skåne. Den vitputsade kyrkan karaktäriseras av sina röda tegelomfattningar kring fönster och takgesimserna med tandsnitt i rött tegel vilket är inspirerat av Brunius som ofta använde oputsat tegel som kontrast till det vitputsade. Exteriören är i stort bevarad sedan 1823/1868 förutom fönsterbyte, rivning av de små sidobyggnaderna och ett nytt pannrum vid Græbes renovering och 2018 en ny ingång. Kyrkorummet är ovanligt stort för att vara en sockenkyrka på landet. Kyrkan är ljus och luftig med tio stora fönster i långhuset. Det är högt i tak med ett tunnvalv som bärs av pelare. Kyrkan är färgrik med röda pelare, varmrött tegelgolv, blå stjärnhimmel i koret och dekorationsmålningar i tak och fönsternischer samt kvadermålade väggar. Kyrkorummet är mestadels oförändrat sedan 1868. Förändringen är Eiler Græbes renovering 1965 då det röda tegelgolvet lades, läktaren underbyggdes och delvis ny färgsättning. Græbes renovering är välgjord och funktionell. Dock bryter den omålade furun i taket i läktarunderbyggnaden mot all övrig interiör i kyrkan och hade gjort sig bättre målad. Från gamla kyrkan är sparat den romanska dopfunten med reliefer och altaruppsatsen. Altartavlan är målad av Martin Roth. Han blev efter konststudier anställd som akademiritmästare vid Lunds universitet och målade mest porträtt. Han har även målat altartavlorna i Burlöv, Uppåkra, Örkened och Västra Karups kyrkor. Det lokalhistoriskt intressanta är att Martin Roth var son till klockaren i Slågarp. Predikstolen från 1868 är enkel. Enligt orgelinventeringen är orgeln idag knappt spelbar men i de äldre skikten finns mycket stort kulturhistoriskt värde och en rekonstruktion av luftlådor och pipor är angelägen. Orgeln var en av de bästa på skånska landsbygden på 1950-talet. |
