Stäng fönster Trelleborg kn, STORA SLÅGARP 33:1 STORA SLÅGARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| stora slågarps kyrka, STORA SLÅGARPS KYRKA | |
| 8/2/18 |
| Motivering |
|---|
|
Stora Slågarps by ligger vackert och lantligt i ett böljande lantbrukslandskap med utskiftade gårdar. Rader av hamlade pilar markerar gamla ägogränser och vägar. Dagens by är splittrad men i nära anslutning till kyrkan finns före detta klockarebostaden, fattighuset, prästgården och en större gård som visar på Stora Slågarps tidigare sockencentra. De två naturskyddade ståtliga gamla ekarna framför kyrkan är betydelsefulla för intrycket. Kyrkogårdens avgränsning med en fogad gråstensmur är viktig och skapar karaktär. Pelartujor är dock inte en lämplig trädkrans till en medeltida kyrka. Kyrkogården karaktäriseras mestadels av sent 1800-talsideal med omgärdning av buxbom, singeltäckta gravplatser och flera äldre högresta stenar. Kyrkogården har sekelskifteskaraktär 1800/1900 utan nya inslag som minnes- eller askgravlund. Kyrkan präglas av tidig medeltid och 1800-talet. Kyrkan är ursprungligen en typisk romansk kyrka med långhus, kor och absid från 1100-talet. På 1400-talet förlängdes långhuset västerut och 1883 byggdes tornet. Ett 70 tal kyrkor i Skåne utvidgades västerut redan under medeltiden. Kyrkan har kvar sin medeltida utbredning med långhus, kor och absid plus det senare tornet. Kyrkan har bevarats utan tillbyggnader med korsarmar som var så vanligt på 1800-talet. Murarna är vitputsade, dekorerade med rundbågsfriser, fönstren är gotiskt spetsbågiga. Rundbågsfriserna längs takfallet förstärker det medeltida uttrycket liksom absiden. 1800-tals tornets dekor ansluter till medeltidens friser. Tornspiran är däremot typisk för det sena 1800-talet då tornspirorna gjordes högre. Kulmen nåddes just på 1880-talet. Fram till mitten av 1800-talet fanns en förordning att inte bygga tornspiror något som då tilläts, tack vare införandet av åskledare. Kyrkan har likheter med Lackalänga kyrka, romanskt ursprung, förlängt långhus och torn från 1800-talet. Kyrkorummet är ganska litet och intimt med en medeltida stämning med sina valv och med inredning från framför allt 1800-talet. Rummet karaktäriseras av sina målade medeltida valv, de färgstarka slutna blå bänkarna och tegelgolvet från 1928. Det är ovanligt att valven är målade mörka med spiralornament som här. Ursprungliga medeltida liturgiska funktioner som nischerna för sidoaltare som användes före reformationen finns kvar. Absiden är välvd med ett hjälmvalv som är kyrkans enda 1100-tals valv. Nu är det målat med en tät flagnande färg, kanske har det varit kalkmålat med bilder. Tandsnittet på triumfbågen är också medeltida. Korets taklag innehåller smala bilade ekbjälkar som eventuellt är medeltida. Den medeltida dopfunten med reliefer av liljor är förmodligen från när kyrkan byggdes. Slutna bänkar och läktarbarriären är från 1800-talet liksom altaruppsatsen med den förr så vanliga kopian av Thorvaldsens Jesusskulptur. Det vackra tegelgolvet är från 1928 men ersatte då ett liknande golv. Tegelgolv har en lång tradition i Stora Slågarps kyrka. Kyrkans predikstol från 1775 kommer från Lilla Slågarps kyrka. Predikstolen har en speciell utformning som jag inte sett i någon annan kyrka, utformad som en kalk med vriden profilerad yta. Enligt orgelinventeringen är Molanderorgeln av stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde. Orgeln är i dag inte spelbar och i stort behov av renovering. |
