Stäng fönster Svalöv kn, TORRLÖSA 21:3 TORRLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Torrlösa kyrka, TORRLÖSA KYRKA | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Torrlösa kyrkoanläggning Torrlösa by ligger samlad längs landsvägen med två kyrkogårdar på var sida vägen och före detta skolan/församlingshemmet mitt i byn. Omgivningen är ett svagt böljande odlingslandskap. Några kilometer från kyrkan ligger Trolleholms gods vars ägare haft stort inflytande över kyrkan. Gamla kyrkogården är gräsbesådd och visar grunden av den medeltida kyrkan. En minnessten påminner om det rivna gravkoret där bland andra Sophie Brahe är begravd och här finns också ett lapidarium. Nya kyrkogården ger ett öppet och uppluckrat intryck. Den är mestadels gräsbesådd med enstaka gravplatser. Vissa delar är dock uppbyggda med gravplatser med singel och buxbomsinramning enligt sent 1800-tals ideal. Kyrkan har formen av ett grekiskt kors, med långhus med halvrund avslutning i öster, korsarmar i söder och norr och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan är byggd i gråsten med dekorationer i tegel. Fönstren är i rundbågestil delade av tegelpelare. Taket är täckt med tegel. Kyrkan är ritad av Brunius. Torrlösa är hans första helt egna kyrka efter ombyggnader av Lunds domkyrka och flera sockenkyrkor. Torrlösa är en av hans fem nya kyrkor och den enda som har oputsade gråstensmurar. Korsformen använde Brunius både i Torrlösa och Tullstorp kyrka. I Torrlösa har Brunius både ritat, övervakat bygget och startat en tegelframställning. Brunius karaktäristiska drag syns tydligt i fasaden som präglas av stort hantverkskunnande. Rundbågefriserna, tegelomfattningarna i flera språng runt muröppningar, blinderingarna och mönstermurningen i tegel på gavelröstena är nyromanska och typiska för Brunius. Murarna av synlig huggen gråsten är ovanliga i Skåne idag. Kyrkan är en 1800-tals-vision av medeltiden. Brunius ritningar mötte mycket stort motstånd hos överintendentsämbetet som hellre såg en nyklassicistisk kyrka och det tog flera år innan bygget kom igång. Kyrkan ger exteriört ett massivt, tungt och ålderdomligt uttryck. Det bastanta tornet med fyra gavlar utan spira är ovanligt. Eriksholm/Trolleholms gods har haft stort inflytande över Torrlösa kyrka vilket syns på många ställen. Två stora epitafier i kalksten, två inramade begravningssilverkransar på väggarna i kyrkan, predikstolen med vapenkartuscher och ett gravmonument utformat som en antik gavel på kyrkogården visar detta. På gamla kyrkogården i det nu rivna gravkoret har godsets tidigare ägare begravts. Gustaf Trolle-Bonde drev på att den nya kyrkan skulle byggas och ersätta medeltidskyrkan. Tegelugnen, konstruerad av Brunius, tillverkade teglet till kyrkan. Ugnen fanns på Trolleholms gods och gjorde tegel också till godsets ekonomibyggnader som likaså ritades av Brunius. På Trolleholms gråstensmurar finns fortfarande kvar det karaktäristiska fogbruk med svarta stenflisor som tidigare funnits mer på kyrkan och nu finns bevarat mestadels på korsarmens norrsida. Kyrkans gjutjärnsfönster är inte original utan tillkom 1894 men är oförändrade sedan dess och fint exempel på den tidens kyrkofönster. Interiört är kyrkan ljus och luftig, den har inte nyromanska drag utan ett nyklassicistiskt uttryck. Kyrkan är som två olika kyrkor interiört och exteriört. I Torrlösa kan man exteriört se Brunius typiska drag, men interiört har han inte fått igenom sina ideal, kanske av ekonomiska skäl. Brunius ville helst ha murade tegelkryssvalv och var mycket kritisk mot tunnvalv. Ändå blev det trätunnvalv i Torrlösa. Många olika tidsskikt finns representerade i inredningen, dock inget av Brunius. Interiören präglas av restaureringen 1929 som i stora delar finns kvar. Bänkar, altare, altaruppsats, skrank och altarrund är från denna tid. Trädopfunten från 1700-tal är genom bemålningen samkomponerad med bänkarna från 1929. Den senaste ombyggnaden 2010 med ny avdelning av korsarmarna är välgjord med omsorg om detaljer som syns t ex i de specialgjorda dörrarna. Orgeln är mycket anmärkningsvärd på grund av sin ålder och historia med flyttning från S:t Maria kyrka i Helsingborg och personhistoria med organisten och kompositören Buxtehude som spelat på den. Orgeln är en av landets äldsta spelbara orglar, men är kraftigt ombyggd. Läktarbarriären är vacker med många välbevarade målningar från 1500- och 1600- talet. Predikstolen och baldakinen från 1600-talet av Jakob Krembergs verkstad, med delar förmodligen snidade av Kremberg själv, har kulturhistoriskt värde. Altartavlan är en kopia av Carl Blochs målning i Sofia Albertina kyrka i Landskrona. I Torrlösa har Jesus dock fått en skjorta vilket han ej bär i Landskrona. |
