Stäng fönster Ödeshög kn, ÅBY 27:1 STORA ÅBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| STORA ÅBY KYRKOGÅRD, STORA ÅBY KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Stora Åby kyrka och kyrkogård med dess, grindar, mur, gravkapell och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogården har vuxit fram kring den medeltida kyrkan. På häradsekonomiska kartan 1868- 1877, syns en tydlig markering kring kyrkobyggnaden, markeringen tolkas som att det är dagens kvarter A och B som ingår i kyrkogården. Innanför markeringen växer en trädkrans. Söder om den markerade kyrkogården markeras ytterligare ett område, dagens kvarter C. 1932 invigs kapellet som byggs efter en donation av bröderna Cervin, kapellet ritas av Erik Hahr i en nationalromantisk stil. Gravkapellet uppförs även i den nationalromantiska andan med medvetna materialval. I samband med kapellets tillkomst utvidgas även kyrkogården i söder, dagens kvarter D, efter skisser av Hahr. 1971 genomförs den senaste utvidgningen i öster. Av stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde för hela kyrkomiljön i Stora Åby är bland annat träden i trädkransen som visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. Grusgångarna, grindarna i smidesjärn, träden och de olika murarna och omgärdningarna är idag väsentliga för att man skall kunna se strukturerna mellan de olika kvarteren och kyrkogårdens olika utvidgningar. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Stora Åby kyrkogård står ”köpegravarna” mestadels i kvarter A och B men även i kvarter C. Många av dessa gravvårdar är idag omgärdade med stenram. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800- talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. På kyrkogården finns gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen främst i kvarter A och C, där kan man bitvis följa gravläggningarna från 1931- 1966. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat den mängden utav omgärdade gravvårdar som ligger i kyrkans närhet. Detta gäller även de tidstypiska gravvårdarna som s k bautasten, öppen bok, obelisk samt kors. Stort historiskt värde har även kalkstensgravvården från 1630-talet sydöst om kyrkan. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. På Stora Åbys kyrkogård finns titlar såsom; Riksdagsmannen, häradsdomaren, professorn, veterinären, postmästaren, mjölnaren och flygtekniker. Samt 15 titlar med hemmansägaren/ lantbrukaren. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar kan ha ett kulturhistoriskt värde bland annat då de representerar en tidstypisk gravvård. Detta gäller bland annat de två sköldformade gravvårdarna samt gravvården i form av en s k bautasten. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur. I kvarter A finns titlar såsom; doktorn, riksdagsmannen, bergsingenjören och hemmansägaren. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Kvarter B Kulturhistorisk bedömning Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur. I kvarter B finns titlar såsom; häradsdomaren, verkmästaren, professorn, lantbrevbäraren och hemmansägaren. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Kvarter C Kulturhistorisk bedömning De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. I kvarteret finns gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen, där kan man bitvis följa gravläggningarna från 1931- 1966. Det är värdefullt att man bitvis kan följa ordningen på gravläggningarna. Kvarter D Kulturhistorisk bedömning 1932 invigs kapellet som byggs efter en donation av bröderna Cervin, kapellet ritas av Erik Hahr i en nationalromantisk stil. Gravkapellet uppförs även i den nationalromantiska andan med medvetna materialval. I samband med kapellets tillkomst utvidgas även kyrkogården i söder, dagens kvarter D, efter skisser av Hahr. Kvarter E Kulturhistorisk bedömning Kvarterets strikta karaktär har ett visst kulturhistoriskt värde. |
