Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ödeshög kn, SVANSHALS 9:1 SVANSHALS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SVANSHALS KYRKOGÅRD, SVANSHALS KYRKA
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Svanshals kyrka och kyrkogården med murar, grindar, trädkrans och sockenmagasin är
en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Enligt uppgift kan den
väst/östliga gången i höjd med sockenmagasinet ligga på en gammal begränsning av
kyrkogården mot norr. Detta gör att kyrkan under äldre tid troligen låg något mer på
kyrkogårdens norra del, en placering som var den vanliga. Grindarna med sina stolpar
har ett högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller även ingången med sin enkla grind i
norra muren. Denna ingång visar att det har funnits något norr om kyrkogården som
gjort det meningsfullt med en öppning här. I det här fallet rör det sig om bl a småskola
och kommunalhus, numera rivna. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev
vanligt på landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. Sockenmagasinet från
tidigt 1800-tal har bl a ett högt samhällshistoriskt värde. Magasinet visar på ett vanligt
förekommande system under 1700- och 1800-talen för att bl a hantera år med sämre
skördar.

Grusgångarna och rygghäckarna på kyrkogårdens norra del är viktiga för den strikta
karaktären, som av en ritning från 1953 att döma fanns redan på 1950-talet.
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i grusdelen av kyrkogården söder om
kyrkan. Helt eller till största delen grusade kyrkogårdar har tidigare varit mycket vanligt
förekommande i länet. Troligen är det ett bruk som växer fram under andra delen av
1800-talet. Även omgärdning med häckar har tidigare varit mycket vanligt och här på
Svanshals kyrkogård finns ett av länets bäst bevarade exempel på denna tradition. Några
gravar omgärdas av stenram, vilket verkar har varit vanligast från 1920-talet och fram
till och med 1960-talet. På kyrkogårdens norra del finns ett fåtal stenramsgravar
bevarade.

Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a
de mer ålderdomliga gravvårdarna, speciella typer av gravvårdar så som gjutjärnskors,
s k bautastenar och avbrutet livsträd. Det gäller även de enklare gravvårdarna norr om
kyrkan, som kan vara rester av ett linjegravsystem. Under mer än 150 år, fram till mitten
av 1960-talet, hade man s k linjegravar på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en
och en radvis och åtminstone från mitten av 1800-talet övergick det till att bli en
begravningsform för dem som inte kunde eller ville köpa en gravplats.
Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I
Svanshals dominerar titlar som har med jordbruket att göra: hemmansägare, lantbrukare
och godsägare. Bland andra titlar representeras olika hantverksyrken: murarmästare,
kakelugnsmakare och smidesmästare.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Området norr om kyrkan Gravplats nr 1-335

Kulturhistorisk bedömning
Grusgångarna och rygghäckarna på kyrkogårdens norra del är viktiga för den strikta
karaktären, som av en ritning från 1953 att döma fanns redan på 1950-talet. Även
enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt intresse. Det gäller
även de enklare gravvårdarna som kan vara rester av ett linjegravsystem. Under mer än
150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k linjegravar på kyrkogårdarna. Där
begravdes de avlidna en och en radvis och åtminstone från mitten av 1800-talet
övergick det till att bli en begravningsform för dem som inte kunde eller ville köpa en
gravplats. Stenramsgravarna visar på en tradition som verkar ha varit vanligast från
1920-talet fram till och med 1960-talet.

Området söder och öster om kyrkan Gravplats nr 337-347, övriga
gravnummer saknas

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i grusdelen av kyrkogården söder om
kyrkan. Helt eller till största delen grusade kyrkogårdar har tidigare varit mycket vanligt
förekommande i länet. Troligen är det ett bruk som växer fram under andra delen av
1800-talet. Även omgärdning med häckar har tidigare varit mycket vanligt och här på
Svanshals kyrkogård finns ett av länets bäst bevarade exempel på denna tradition. Några
gravar omgärdas av stenram, vilket verkar har varit vanligast från 1920-talet och fram
till och med 1960-talet. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt
kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de mer ålderdomliga gravvårdarna, speciella typer
av gravvårdar så som gjutjärnskors, s k bautastenar och avbrutet livsträd och gravvårdar
med titlar.