Stäng fönster Ödeshög kn, TOLLSTAD 1:11 VÄSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
VÄSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD, VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA | |
1/1/06 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning Västra Tollstad kyrka och kyrkogård utgör en väl samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Grindarna i järnsmide är troligen från tidigt 1800-tal eller sent 1700-tal. Den senare dateringen kan i så fall knytas till att årtalet 1796 finns på grindstolparna i söder. Liknande grindstolpar av kalksten finns till flera kyrkogårdar i västra Östergötland. De grustäckta gravarna hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. De omgärdades oftast av häckar eller stenramar, men även staket i gjutjärn eller järnsmide förekom, liksom pollare med kätting. I Västra Tollstad är det stenramsgravar som finns kvar, med undantag av ett staket i järnsmide. En del av stenramarna är mer genomarbetade. Stenramar verkar ha varit vanligast från 1920-talet och fram till och med 1960-talet. De mer påkostade familjegravarna ligger öster om kyrkan eller i en rad utmed den gamla kyrkogårdens ytterkant. Det senare förekommer på många kyrkogårdar. Kyrkogårdens västra del, förutom ytterkanten, har en enklare karaktär. Sydöst om kyrkan ligger äldre gravhällar bl a från 1600-talet, mer eller mindre skadade. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de mer ålderdomliga gravvårdarna så som gravhällarna från 1600- och1700-talen samt de stående kalkstensvårdarna från 1800-talet. På Västra Tollstad kyrkogård finns några speciella gravanläggningar, t ex en grav med sju små liggande marmorkors och en häll med fyra inskriptionstavlor av koppar. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Västra Tollstad har många titlar med jordbruket att göra, t ex hemmansägare, men de dominerar inte i lika hög grad som på många andra kyrkogårdar. I övrigt varierar titlarna från de ålderdomliga skatteman och rusthållare till mer moderna titlar som lantbruksingenjör och distriktschef. På kyrkogården finns även en minnessten över offren vid fartyget Pehr Brahes undergång 1918. Av fotografiet ovan från 1959 att döma har den nya kyrkogården behållit sin grundkaraktär med gångar och häcksystem, vilket har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den representerar väl de nya kyrkogårdar/utvidgade delar som tillkom under decennierna vid 1900-talets mitt på länets kyrkogårdar. Även trädkransen är bevarad och minner trots sin relativt sena tillkomst om det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. Det är även viktigt att bevara det som minner om den tidigare prästgården i form av parkkaraktären i öster och nordöst samt ekonomibyggnaden som hört till prästgården. |