Stäng fönster Åtvidaberg kn, LUNDBY 1:3 GREBO KYRKA
Anläggning - Värdering
| GREBO KYRKA, GREBO KYRKOGÅRD | |
| 12/20/03 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården med sina speciella grindstolpsdekorationer utgör tillsammans med den väl sammanhållna rödfärgade bebyggelsen med tidigare administrativa funktioner en ålderdomlig kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens tidigare centrum. De mycket välbevarade kyrkstallarna utgör idag en mycket sällsynt byggnadskategori i Östergötland. De berättar om en tid då det var kyrkplikt och om den långa väg som många kyrkobesökare hade att färdas. Kyrkogården En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan, som är uppförd 1772-73, framstår som en synnerligen välbevarad representant för den begynnande nyklassicistiska landsbygdskyrkan med kvardröjande rokokodrag. Karakteristiskt för den tidens kyrkobyggnader är det spåntäckta valmade taket, den svängda spåntäckta tornhuven, de släta fasaderna och de symmetriskt placerade fönstren, varav en del har bevarat mycket ålderdomliga blyspröjsade bågar. Interiören är i stort sett oförändrad och starkt präglad av byggnadstidens ideal genom att ursprunglig inredning såsom predikstol, altare och altaruppsats, altarring, bänkinredning, brudbänkar, läktare och orgelfasad är bevarade. Det ålderdomliga kalkstensgolvet med dess gravhällar och den vid 1925 års restaurering framtagna äldre färgsättningen bidrar starkt till helhetsintrycket. Texten på dörrarna till korbänkarna har ett stort samhälls- och lokalhistoriskt värde. Kyrkan är även intressant ur ett regionhistoriskt perspektiv, då den är uppförd av de länsanknutna byggmästarna Måns Månsson och Petter Andersson. Några mer genomgripande förändringar har inte vidtagits med kyrkan efter dess uppförande, varför den framstår som en av Östergötlands mest enhetliga kyrkor från denna period. Värt att notera är även sakristians öppna spis och nitade järnplåtsdörr, övre tornrummets inristade eller skrivna namn och årtal från tidigt 1800-tal och framåt samt att anläggningen för lågtrycksånga med tillhörande element och värmekanaler från 1925 finns bevarad i källaren under sakristian. Sammanfattning Kyrkan har en ovanligt enhetlig och välbevarad karaktär, såväl exteriört som interiört, och står som en god representant för det sena 1700-talets kyrkor i stiftet. Karakteristiskt för den tidens kyrkobyggnader är det spåntäckta valmade taket, den svängda spåntäckta tornhuven, de släta fasaderna och de symmetriskt placerade fönstren. Kyrkans bevarade originaldetaljer, såsom blyspröjsade fönster, portar, klockbockskonstruktioner m m utgör värdefulla historiska dokument. Kyrkans interiör är i stort sett oförändrad och framstår som en sällsynt välbevarad representant från den begynnande nyklassicistiska stilperioden med sitt öppna ljusa kyrkorum och genom att ursprunglig inredning såsom predikstol, altare och altaruppsats, altarring, bänkinredning, brudbänkar, läktare och orgelfasad är bevarade. Texten på dörrarna till korbänkarna har ett stort samhälls- och lokalhistoriskt värde, liksom gravhällen över målaren Johan Stålbom. De från den rivna medeltida kyrkan bevarade inventarierna, som t ex triumfkrucifixet visar på Grebos kyrkas långa historiska kontinuitet. Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den väl sammanhållna rödfärgade bebyggelsen och kyrkstallarna en ålderdomlig kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens tidigare centrum. |
