Stäng fönster Vellinge kn, VELLINGE 99:43 VELLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| vellinge kyrka, VELLINGE KYRKA | |
| 7/5/19 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan ligger i den äldsta delen av Vellinge. Idag omges kyrkan dock av bebyggelse av mycket varierad ålder. Kyrkogårdens lummighet förstärks av parken i norr. Kyrkogården är delvis typisk sydskånsk med gravar med singel omgärdade av buxbom enligt sent 1800-tals ideal. Speciellt är det mycket stora inslaget av höga vintergröna buskar, tujor och cypresser, samt att det finns ovanligt många kalkstensvårdar från mitten av 1800-tal på den äldsta delen. Dessa är nyligen förtjänstfullt renoverade så att texterna återigen är läsliga. Kyrkan har sitt ursprung som en medeltida kyrka från 1100-talet. Den har under århundraden blivit ombyggd och tillbyggd. Framförallt på 1700-talet då koret förlängdes och tornet murades om samt på 1800-talet då korsarmarna byggdes och nya fönster togs upp. På 1900-talet tillkom sakristia och pannrum. Kyrkan karaktäriseras idag av sina förändringar av Brunius vid mitten av 1800-talet. Kyrkan är vitputsad men har de typiska ”Bruniusgavlarna” av oputsat rött tegel med blinderingar och fönsteromfattningar av oputsat gult tegel. Det oputsade teglet bör förbli oputsat. Carl Georg Brunius (1793-1869) var mångbegåvad och bl. a domkyrkoarkitekt, professor i grekiska, kyrkoherde, konsthistoriker och debattör. Han dominerande kyrkobyggandet under mitten av 1800-talet i Skåne. Han ritade fem helt ”egna” nya kyrkor och gjorde om ett 60-tal kyrkor. Brunius förespråkade medeltidsstilen och gick på tvärs mot den förhärskande nyklassicismen som Överintendentsämbetet förespråkade. Brunius studerade äldre tegelbyggnaders valvslagningsteknik och återupprättade hantverkskunskapen med att slå valv. Men ibland rev han medeltida valv, som i Vellinge, för att mura nya. I tornet finns ett träfönster från 1700-talet med bevarade beslag och ett invändigt järngaller. Sådana galler var tidigare vanligt men det är sällsynt att de finns kvar, liksom så gamla fönster. Kyrkans järnfönster från 1853 är blyspröjsade. Kyrkan har korsarmar, långhus och ett ovanligt långt kor som alla är möblerade med bänkkvarter. Hela kyrkan är valvslagen men endast ett valv är medeltida. Det har fragmentariska kalkmålningar över orgelläktaren. Övriga valv revs och nya byggdes vid tillbyggnaderna. Ovanligt och värdefullt är att det på vinden finns fragment av romanska kalkmålningar från tiden innan de medeltida valven slogs. Kyrkorummet karaktäriseras av vita valv, blyspröjsade fönster, tegelgolv och snidad träinredning. Det speciella i Vellinge kyrka är inredningen med rikt snidade bänkdörrar, predikstol, altare och altaruppsats från tidigt 1600-tal och att de troligen är från samma verkstad, den så kallade Köpingemästaren, och införskaffade av kyrkans patronus. Bänkinredningen är ombyggd på 1900-talet men dörrarna är från 1606 vilket är bland de allra äldsta i Skåne och ovanligt att de finns bevarade. De har mycket stort kulturhistoriskt värde. Tidigare har inredningen hänförts till Jacob Kremberg men Anna Maria Göransson som skrivit en avhandling om honom anser att det troligen är Köpingemästarens verkstad. Hennes antagande bygger på att Krembergs figurer var mer expressiva och kraftfulla medan Köpingemästarens beskrivs som mjuka, blida och känsliga. Från medeltiden finns en klocka och ett processionskrucifix från tidigt 1400-tal. Krucifixet är ett av de tio krucifix i Skåne som bevarats från samma verkstad i Lund eller Malmö. |
