Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hagfors kn, EKSHÄRADS KYRKA 1:1 M.FL. EKSHÄRADS KYRKA

 Anläggning - Värdering

EKSHÄRADS KYRKA
9/28/05
Motivering

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
EKSHÄRADS TRÄKYRKA från 1680-talets slut, är den tredje i socknen och den första på denna plats. Den korsformade spånklädda kyrkan är ett bra exempel på den värmländska barockens träkyrkobyggnader. Den säregna tornöverbyggnaden från 1770-talet saknar dock motsvarighet i stiftet. Interiören speglar olika tidsåldrar. Bland de olika stildragen finns medeltida inventarier, predikstol i plattskärningsteknikfrån renässansen, provinsiell barock i altaruppsats och nyklassicism i orgelfasad. Vid 1920-talets restaurering sökte man återskapa en känsla av den barocka interiör kyrkan haft tidigare. Den djupa orgelläktaren med de många pelarna är ovanligt stor och ger kyrkorummet en särprägel.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö:
- kyrka med kyrkogård, kyrkstallar, äldre kyrkplats och prästgård utgör en samlad miljö med medeltida förankring
- kyrkans välbevarade exteriör är en god representant för det värmländska träkyrkobyggandet i barockstil
- tornet med urverk och säregen tornöverbyggnad från 1770-talet saknar motsvarighet i länet
- kyrkans medeltida inventarier, bland annat det ovanliga sakramentshuset
- interiörens många tidsskikt varav en mot 1700-talet återblickande renovering på1920-talet ger rummet en prägel av barockstilen
- vapenhusets speciella karaktär med oklädda väggar och dubbla trappor med balkong emellan
- med drygt 450 gravvårdar i smide, är kyrkogården i Ekshärad den smideskorstätatste kyrkogården i landet


S:T OLAVS KAPELL på Ekshärads kyrkogård uppfördes 1982 och är sammanbyggt med en äldre timrad ekonomilänga. Byggnadens exteriör ansluter till den lokala byggnadstraditionen med faluröd fasad och tak belagt med kyrkspån respektive brädor. Interiört domineras kyrkorummet av ljusa trämaterial och dekorativ bemålning på bröstpanel, vars mönster har inspirerats av målningar i Ekshärads kyrka. Kapellet är oförändrat sedan uppförandet.
Kapellet är inte skyddat enligt kulturminneslagens 4 kap. 3§ men omfattas av den 13§ genom att det är beläget på kyrkogården.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö:
- kapellets betydelse som historisk symbol och tidsdokument i kyrkogårdsmiljön
- kyrkorummets väl sammanhållna helhet