Stäng fönster Ystad kn, HEDESKOGA 20:1 HEDESKOGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| hedeskoga kyrka, HEDESKOGA KYRKA | |
| 1/9/20 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med flera generationers skolbyggnader en kulturhistorisk värdefull miljö i det växande moderna villasamhället och som vittnar om kyrkplatsens tidigare betydelse som socknens centrum. Hedeskoga kyrka har i stort behållit sin småskaliga romanska karaktär med långhus, kor och absid från den första byggnadsperioden, dendrokronologiskt daterad till tiden strax före 1132, och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida material och byggnadsteknik. Till den första byggnadsetappen härstammar även den välbevarade sydportalen med sin rikt utsmyckade omfattning, huggen av en namngiven mästare, Carl Stenmästare. Det senmedeltida tornet, daterat till tiden runt 1488, har också bibehållit sin medeltida form med ljusgluggar och gavlarnas blinderingar. I såväl kyrkans som tornets takstol finns medeltida träkonstruktioner bevarade och på vinden finns ursprungliga muröppningar. Dessa utgör ett mycket intressant och värdefullt forskningsmaterial. Exteriören karaktäriseras i stort sett av två perioder, medeltiden och ombyggnaden 1893–1894, då kyrkan försågs med nya fönsteröppningar med tidstypiska blyinfattade färgade glasrutor. Västportalen med sin pardörr härrör sannolikt från 1833. Kyrkans interiör karaktäriseras också i hög grad av medeltidens byggnadsperiod med bevarad planform samt torn-, triumf- och tribunbåge. Det tidstypiska schablon- och figurmåleriet från ombyggnaden 1893–1894 utfört av målarmästare Cederholm i Ystad utgör ett ovanligt välbevarat dekormåleri från den tiden. Det har även ett lokalhistoriskt värde, då det är utfört av en lokalt verksam målare. Tillsammans med innerdörrarna, de dekorativa golvplattorna och fönsteröppningarnas färgade glasrutor i blyspröjs skapar de en för det sena 1800-talet tidstypisk och välbevarad interiör. Det plana trätaket är även intressant då det ger en uppfattning om kyrkorummens karaktär och takhöjd före de vanligt förekommande valvslagningarna. Predikstolen och altaruppsatsen har ett stort konsthistoriskt och regionalt värde då de är tillverkade av den i Skåne verksamma bildhuggarsläkten Råå. Den romanska dopfunten och storklockan från 1471 utgör värdefulla inventarier och visar på en lång historisk kontinuitet. |
