Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ydre kn, RIBBINGSHOV 1:2 NORRA VI KYRKA

 Anläggning - Värdering

NORRA VI KYRKOGÅRD, NORRA VI KYRKA
1/1/02
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Norra Vi kyrka med sitt gravkor och kyrkogården med murar, grindar, trädkrans och
gravkapell är en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Innan 1920-
talets utvidgning av kyrkogården mot norr låg kyrkan på kyrkogårdens norra del. Det
var en vanlig placering för de medeltida kyrkorna då man i allmänhet föredrog att
begravas söder om kyrkan. De västra grindarna visar det sena 1800-talets och tidiga
1900-talets formspråk med de ovanliga gjutna grindstolparna. De södra grindarna från
1785 är mycket ålderdomliga och ett komplicerat smidesarbete. Även texten på de
putsade grindstolparna har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och lämnar
information, bl a att detta var den väg man tog in de avlidna för begravning. Träden i
trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framför
allt under 1800-talet. Enligt arkivhandlingar bestod en äldre trädkrans av kastanjer och
en del av dessa finns kvar. Grusgångarna är viktiga för att man ska förstå den äldre
indelningen i områden med delvis olika karaktär. Gravkapellet, troligen från omkring
1900, är en typ av byggnad som finns på många kyrkogårdar i länet och som är
intressant både genom sin funktion och sin utformning.
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de större gravvårdarna vid
kyrkogårdsmuren och i ”kvarterens” yttre delar. De visar på en indelning av
kyrkogårdarna med enklare och mer påkostade gravplatser som har varit mycket vanlig
åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Till de större gravanläggningarna hörde
14
ofta en omgärdning i form av järnstaket och, som här, pollare med kätting. Åtminstone
under stora delar av 1900-talet har ett stort antal gravar varit täckta med grus eller sand
och ett fåtal gravar visar fortfarande på detta gravskick. Fem av dessa gravar är
omgärdade av låga tujahäckar och en av en stenram. Ett mycket högt kulturhistoriskt
värde finns även på de delar av kyrkogården norr om kyrkan där man kan se rester av
den allmänna linjen. Det är viktigt att bevara linjegravvårdarna så att man kan se i
vilken ordning begravningarna har skett. Bland påkostade och tidstypiska gravvårdar
kan gjutjärnskorset och några gravvårdar i kalksten nämnas. Titlar på gravvårdar säger
en del om näringsliv och social struktur i en socken. Titlarna på gravvårdarna i Norra Vi
varierar, som exempel kan hemmansägare, majoren, kammarherren, contractsprosten
och lärarinnan nämnas. Rygghäckarna understryker kyrkogårdens nord/sydliga riktning
och håller samman gravraderna.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Gravplats nr 459-535, 653-723 och 776-778 (nordvästra delen)

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de större gravvårdarna vid
kyrkogårdsmuren. De visar på en indelning av kyrkogårdarna som har varit mycket
vanlig åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Under stora delar av 1900-talet och
eventuellt tidigare har ett stort antal gravar varit täckta med grus eller sand. Ett fåtal
gravar visar fortfarande på detta gravskick. Fem av dessa gravar ligger vid muren i
nordväst och är omgärdade av låga tujahäckar. Enskilda gravvårdar har ett högt eller
mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan vara t ex ålderdomliga eller tidstypiska
gravvårdar, eller gravvårdar med personhistoriskt intresse. Till de senare hör grav nr
530, 531 ca över sjökapten Nordeman på ”Carl-Johan” som trafikerade Sommen.
Rygghäckarna understryker kyrkogårdens nord/sydliga riktning och håller samman
gravraderna.

Gravplats nr 329-373, 390-458 och 542-652 (nordöstra delen)

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde finns i områdets/”kvarterets” inre del där man
kan se rester av den allmänna linjen. Det är viktigt att bevara linjegravvårdarna så att
man kan se i vilken ordning begravningarna har skett. Till de större gravanläggningarna
hörde ofta en omgärdning i form av järnstaket och, som här, pollare med kätting. Här
finns ett par olika exempel på detta. Att omgärda grusgravar med stenram har tidigare
varit vanligt. Vanligast verkar det ha varit på kyrkogårdarna i Östergötland från 1920-
talet och några decennier framåt. I Norra Vi finns detta endast kvar vid en grav.
Samtliga tre gravar på denna del av kyrkogården som har någon form av omgärdning är
grustäckta.

Rygghäckarna understryker kyrkogårdens nord/sydliga riktning och håller samman
gravraderna.

Gravplats nr 1-112, 724-775 och 540, 541 (sydvästra delen)

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de större gravvårdarna vid
kyrkogårdsmuren. De visar på en indelning av kyrkogårdarna med enklare och mer
påkostade gravplatser som har varit mycket vanlig åtminstone sedan andra delen av
1800-talet. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde.
Det kan vara t ex ålderdomliga eller tidstypiska gravvårdar, eller gravvårdar med
personhistoriskt intresse. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social
struktur i en socken. På kyrkogårdens nordvästra del finns bl a hemmansägare och den
mer ålderdomliga titeln rusthållaren.
Rygghäckarna understryker kyrkogårdens nord/sydliga riktning och håller samman
gravraderna.

Gravplats nr 113-328 och 376-389 (sydöstra delen)

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de större gravvårdarna vid
kyrkogårdsmuren och i ”kvarterets” yttre delar. De visar på en indelning av
kyrkogårdarna i enklare och mer påkostade gravplatser som har varit mycket vanlig
åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Till de större gravanläggningarna hörde
ofta en omgärdning i form av järnstaket eller, som här, pollare med kätting. Åtminstone
under stora delar av 1900-talet har ett stort antal gravar på kyrkogården varit täckta med
grus eller sand. På denna del finns det två grusgravar. Det är även de som har kvar sin
omgärdning. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde.
Det kan vara t ex ålderdomliga eller tidstypiska gravvårdar, eller gravvårdar med
personhistoriskt intresse. Bland de tidstypiska gravvårdarna kan några vårdar i svart
granit nämnas. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en
socken. I denna del finns bl a hemmansägare, flera nämndemän och en kammarherre.
Rygghäckarna understryker kyrkogårdens nord/sydliga riktning och håller samman
gravraderna.