Stäng fönster Ydre kn, RYDSNÄS 2:1 VÄSTRA RYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTRA RYDS KYRKOGÅRD, VÄSTRA RYDS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Västra Ryds kyrka med kyrkogård, omgärdning, grindar, trädkrans och gravkapell bildar en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogårdens utsträckning åt öster har här ett särskilt kulturhistoriskt värde då den omfattar platsen för den medeltida kyrkan och dess kyrkogård. Kyrkogårdsmuren har tillkommit i olika etapper och det är väsentligt att behålla de olika sträckningarnas utformning. Som exempel kan nämnas den södra muren och bergtallarna vid muren som troligen tillkom efter ett förslag 1967. Järngrindarna har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då de är märkta med tillverkningsort, årtal och vem som har tillverkat dem. Trädkransen består till största delen av lönnar och i väster finns även ett par lönnar som troligen ingått i trädkransen vid kyrkogårdens äldre västra begränsning. Trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på våra kyrkogårdar från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone under andra halvan av 1800-talet. Gravkapellet, uppfört 1954 och ritat av arkitekt Erik John, representerar en typ av byggnad som är mycket vanlig på länets kyrkogårdar. Detta gäller även ekonomibyggnaden norr om kyrkan. Systemet med grusgångar stämmer väl överens med gångsystemet på äldre gravkartor och är även viktigt för bevarande av kyrkogårdens indelning. Även allén från kyrkan och österut har en äldre tradition. På gravkartan från 1935 finns träd markerade här. De relativt höga rygghäckarna ger kyrkogården en rumslig karaktär och bidrar till dagens relativt strikta karaktär. De understryker också gravradernas enhetliga riktning i nord/syd. Strukturen i kvarter C, D, E och F har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då en jämförelse med äldre gravkartor som förvaras i kyrkan visar att kvarterens struktur från 1930-talet och 1960-talet fortfarande går att avläsa. I allmänhet innebär detta enklare linjegravar i kvarterets mitt och familjegravar i dess västra och östra del. I kvarter D är det dock det omvända med enklare gravar i kvarterets västra och östra begränsning, vilket är relativt ovanligt på länets kyrkogårdar. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. De fåtaliga gravvårdarna från andra delen av 1800-talet har genom sin ålder ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med gravvårdarna från tidigt 1900-tal, framför allt i svart granit, visar de på en tidstypisk gravvårdskultur. På kyrkogården finns ett par s k obelisker i svart granit, exempel på en tidstypisk mer påkostad typ av gravvård omkring sekelskiftet 1800/1900. Titlar på gravvårdar berättar om en trakts näringsliv och sociala struktur. I Västra Ryd är gravvårdar med titlarna hemmansägare och lantbrukare relativt få. Förutom titlar med kyrklig anknytning finns här bl a fabrikör, garverifabrikör, byggmästare och trävaruhandlanden. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Gravplats nr 85-232 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret ger en del av kyrkogårdens i stort sett samlade strikta karaktär med rygghäckar som markerar de raka gravraderna. Av ovan nämnda gravkarta från 1935 att döma har gravläggningarna i kvarteret påbörjats från öster. Att t ex bevara gravvård A 215, 216 ca på plats kan åskådliggöra detta. Kvarter B Gravplats nr 1-219 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret ger en del av kyrkogårdens i stort sett samlade strikta karaktär med rygghäckar som markerar de raka gravraderna. Gravvårdar från 1920- 30 talen visar en äldre indelning, troligen linjegravar. Kvarter C Gravplats nr 1-205 Kulturhistorisk bedömning Kvarterets struktur har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då en jämförelse med äldre gravkartor, som förvaras i kyrkan, visar att kvarterets struktur från 1930-talet fortfarande går att avläsa med enklare linjegravar inne i kvarteret och familjegravar i västra och östra delen. Rygghäckarna bidrar till en i huvudsak strikt karaktär. Kvarter D Gravplats nr 1-199 Kulturhistorisk bedömning Kvarterets struktur har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då en jämförelse med äldre gravkartor, som förvaras i kyrkan, visar att kvarterets struktur från 1930- och 1960-talet i stort sett fortfarande går att avläsa med, åtminstone på 1960-talet, enklare linjegravar i väster och öster och familjegravar inne i kvarteret. Det är inte så vanligt på länets kyrkogårdar att linjegravar ligger i kvarterens kanter och familjegravar/köpegravar inne i kvarteren. Vanligen brukar det vara tvärtom. På kartan från 1930-talet ser det ut som om det är familjegravar allra längst i väster följt av linjegravar, men på kartan från 1960-talet har även den västligaste raden linjegravsmarkeringar. Kvarter E Gravplats nr 1-131 Kulturhistorisk bedömning Kvarterets struktur har ett mycket högt kulturhistoriskt värde där raden med linjegravvårdar även är markerad på gravkartan från 1930-talet, som förvaras i kyrkan. Det finns dessutom en del äldre gravvårdar från sent 1800-tal och låga breda gravvårdar till familjegravar från bl a 1950-talet. I nordöstra hörnet finns en större familjegrav med gravvårdar från 1880-talet till mitten av 1900-talet. Graven omramas av höga tujor. Kvarter F Gravplats nr 1-156 Kulturhistorisk bedömning Kvarterets struktur har ett mycket högt kulturhistoriskt värde då en jämförelse med äldre gravkartor, som förvaras i kyrkan, visar att kvarterets struktur från 1930-talet fortfarande går att avläsa med enklare linjegravar inne i kvarteret och familjegravar i västra och östra delen. Till flera familjegravar hör gravvårdar i svart granit. |
