Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ystad kn, KÖPINGE 71:1 STORA KÖPINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

stora köpinge kyrka, STORA KÖPINGE KYRKA
10/8/20
Motivering
Kyrkan och kyrkogården med sitt höga läge, omgiven av en putsad mur, utgör tillsammans med den välbevarade prästgårdsanläggningen och landsvägen med bybebyggelse ett äldre sockencentrum med stora kulturhistoriska värden. Kyrkogården har bevarat en äldre karaktär med muren och i den ingående byggnader, gjutjärnsgrindar, trädrader och en stor del äldre gravhällar.

Stora Köpinge kyrka intar en särställning bland stiftets medeltida kyrkor genom den intressanta tidiga byggnadshistorien, som fortfarande är synlig i fasaden. Kopplingen till ärkesätet i Lund och bygdens historiska utveckling med Ystads framväxt som handelsplats bidrar till kyrkans viktiga roll i regionens historiebeskrivning.

Kyrkan har i stort behållit en medeltida form med långhus med två olika bredder och smalare kor med absid. Exteriören domineras dock även av de senare förändringar som utfördes vid tillbyggnader på 1700-talet och renoveringarna på 1860-talet med det då nyuppförda medeltidsinfluerade tornet. Långhus och kor med absid har bevarade medeltida murar uppförda av en lokalt bruten sand- och kalksten. Även ovan valven finns byggnadskonstruktioner bevarade, som utgör ett viktigt forskningsmaterial om kyrkans tidiga historia, som absidens medeltida takstol av ek. Även i övriga takstolar finns bevarade medeltida byggnadsdelar samt en romansk fönsteröppning. Även den ålderdomliga underbrädningen för ett tidigare blytak är bevarad, vilket numer utgör ett ovanligt inslag. Portarna från de olika tillbyggnaderna är bevarade och utgör tillsammans med de smidda årtalen och initialerna viktiga dokument som kan berätta om kyrkans historia.

Även interiört intar kyrkan en särställning genom sin snidade inredning, altaruppsats, predikstol och dopfuntsbaldakin, av mycket hög kvalitet och tillskriven den s.k. Köpingemästaren, som fått sitt namn just efter dessa föremål som utgör hans huvudverk.

Interiören karaktäriseras av flera tidsskikt, men har behållit en medeltida form med kryssvalv, bevarade triumf- och tribunbågar, medeltida altare och kalkmålningar samt spår efter sidoaltare. Från kyrkans tidiga byggnadsperiod hör även den fyrsidiga dopfunten. Även kalkstensgolvet i absidens östra del är ett ålderdomligt inslag som bidrar till upplevelsen av kyrkorummet. Kalkmålningarna har stora konsthistoriska och regionala värden och visar på ett pedagogiskt sätt stilförskjutningen i bildberättandet från Snårestadsgruppens 1300-talsmålningar till de prerafaelitiskt inspirerade målningarna från år 1900, utförda av namnkunniga skånska konstnärer. Bland övriga inventarier bör epitafiet och gravhällarna, såväl inne i kyrkorummet som på kyrkogården, nämnas. Det är intressant att notera den starka kopplingen mellan kyrkan olika byggnadsetapper, tillkomsten av inventarier med mera till kyrkans patronus, lundakaniken och kyrkans senare verksamma präster.