Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vadstena kn, HERRESTAD 16:1 HERRESTAD KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

HERRESTADS KYRKA, HERRESTAD KYRKOGÅRD
10/3/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den stora kyrkbyns bevarade oskiftade karaktär, de f d skolbyggnaderna och Biskop Kols källare en ovanligt tät och väl sammanhållen kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens historiska dimension.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Herrestad kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.

Herrestad kyrka med sitt rektangulära långhus och smalare absidkor med släta kalkstensmurar och spår efter medeltida osmyckade portaler och fönsteröppningar är en typisk representant för de äldsta stenkyrkorna i landet. Kyrkan är även den äldsta kyrkan i landet som genom dendrokronologi fått en preciserad datering, 1112 + 5 år. Till den medeltida byggnadsepoken hör även tornet och något senare sakristian. Stora delar av murverk och träkonstruktioner, härstammar från kyrkans första byggnadsperiod på 1110-talet och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Över valven finns bl a en unik nockås, bevarade medeltida takstolar och fragment av kalkmålningar, vilka utgör ett mycket intressant och värdefullt forskningsmaterial.

Kyrkorummet präglas i hög grad av den medeltida byggnadsepoken med det romanska långhuset med absidkor och 1400-talets valv och kalkmålningar. De för det sena 1800-talet typiska gjutjärnsfönstren ger kyrkorummet ljus och rymd i enlighet med den tidens ideal. Erik Lundbergs restaurering 1946 har framförallt genom målningsbehandlingen gett kyrkorummet en sammanhållen karaktär. Hans restaurering har stora arkitektur- och restaureringshistoriska värden då de visar prov på en av hans tidigare gestaltningar. Kyrkan har även en rad medeltida inventarier och fast inredning med mycket stora konst- och kyrkohistoriska värden, som de medeltida järnsmidesdekorerade dörrarna, dörren till sakramentsskåpet, altaret, altarskåpet och även sakristians väggfasta bänkar och kopian av biskopsstolen. Målaremästare Sven G Stoltz målningar på läktarbarriären har tillsammans med orgelfasaden, predikstolen och altaruppsatsen ett regionalt intresse då de är utförda av länsanknutna mästare. Kyrkan är dessutom en av få som fortfarande har bänkkvarter som ansluter mot västväggen. Kyrkans kalkstensgolv med ett stort antal gravhällar har en ålderdomlig prägel.

Sammanfattning
" Herrestad kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.

" Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med kyrkbyns bevarade oskiftade karaktär, där bl a Biskop Kols källare från 1200-talet ingår, en ovanligt tät och väl sammanhållen kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens historiska dimension.

" Kyrkan med dess medeltida karaktär och konstruktion är en särdeles god representant för den medeltida absidkyrkan.

" Interiören med sitt ålderdomliga kalkstensgolv, valv och kalkmålningar tillsammans med inventarier och fast inredning av mycket hög konstnärlig kvalitet ger ett kyrkorum med stora kulturhistoriska värden.

" Arkitekt Erik Lundbergs restaurering från 1946 har stora arkitektur- och restaureringshistoriska värden då den representerar en av hans tidiga gestaltningar av kyrkorum.