Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vadstena kn, NÄSSJA 7:1 NÄSSJA KYRKA

 Anläggning - Värdering

NÄSSJA KYRKA, NÄSSJA KYRKOGÅRD
11/15/05
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med f d skolbyggnaden och fattighuset med tillhörande uthus, gårdarna i kyrkbyn samt domarringen och gravfältet ett sockencentrum med ett framträdande läge i landskapet. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av den riksintressanta kulturmiljön vid Omberg och Tåkern.

Kyrkogården
Till det ålderdomliga intrycket bidrar kyrkogårdsmuren i hög grad. Trädkransen är viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Till största delen består trädkransen av askar. Flera av länets ödekyrkogårdar har rester av trädkransar av just ask. Det finns också en anteckning i en sockenbeskrivning över Björkebergs socken från 1760 som nämner askar runt kyrkan. Ask har troligen tidigare varit ett vanligt trädslag i trädkransarna och det är därför kulturhistoriskt värdefullt att bevara askträd i de trädkransar där de ännu finns.

Kyrkobyggnaden
Nässja kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.

Nässja kyrkas medeltida karaktär är bevarad främst vad det gäller konstruktion, volym och planlösning. Murarna och stora delar av takstolskonstruktionen härrör från den medeltida byggnadsepoken och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Från medeltiden härrör även dopfuntscuppan och den medeltida sakristiedörren med nitade järnplåtar. De branta spåntäckta taken och takryttaren har bevarat en ålderdomlig prägel.

1800-talets ombyggnad gav kyrkan en säregen utformning, som är unik bland stiftets kyrkor. De vitputsade fasaderna, de omsorgsfullt utförda fönsterbågarna och portarna samt trappornas gravhällar bidrar till kyrkans karaktär. Interiören präglas av olika tidsperioder, men med tyngdpunkt på de förändringar som utfördes i början av 1800-talet, då bl a valven ersattes av det plana innertaket. Kyrkan är dessutom en av få som fortfarande har bänkkvarter som ansluter mot såväl nord- och sydvägg som västvägg. Värt att notera är även vapenhusets tegelgolv och den uddkantade listen på taklist och orgelläktare. Bland övrig inredning bör predikstolen och altartavlan framhållas.

Sammanfattning
" Nässja kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den information de bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena.

" Det medeltida murverket och takstolen samt övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex sakristiedörren av nitade järnplåtar utgör värdefulla historiska dokument. Bland de medeltida inventarierna är bl a dopfuntscuppan bevarad.

" Kyrkans exteriör med spåntaket som är avvalmat i öster, östgavelns runda fönster, takryttaren och de smala, höga fönsteröppningarna ger kyrkobyggnaden en särpräglad utformning.

" Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med f d skolbyggnaden och fattighuset med uthus, gårdarna i kyrkbyn samt domarringen och gravfältet ett sockencentrum med ett framträdande läge i landskapet.