Stäng fönster Vadstena kn, NÄSSJA 7:1 NÄSSJA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NÄSSJA KYRKA, NÄSSJA KYRKOGÅRD | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Nässja kyrka med omgivande kyrkogård, medeltida kyrkogårdsmur fattigstuga och bod/uthus utgör en kyrkomiljö av nationellt intresse. Närheten till Östergötlands största bevarade skeppssättning och den rikliga förekomsten på fornlämningar i övrigt tyder på en lång kontinuitet som central plats. Liksom många medeltida kyrkor ligger Nässja kyrka placerad på kyrkogårdens norra del. Grusgångar finns enbart mellan de båda grindarna och kyrkans ingång. Detta är ett ålderdomligt drag som är av högt kulturhistoriskt intresse. Till det ålderdomliga intrycket bidrar kyrkogårdsmuren i hög grad. Trädkransen är viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Till största delen består trädkransen av askar. Flera av länets ödekyrkogårdar har rester av trädkransar av just ask. Det finns också en anteckning i en sockenbeskrivning över Björkebergs socken från 1760 som nämner askar runt kyrkan. Ask har troligen tidigare varit ett vanligt trädslag i trädkransarna och det är därför kulturhistoriskt värdefullt att bevara askträd i de trädkransar där de ännu finns. Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de ålderdomliga gravvårdarna från 1500-1700- talet inklusive gravhällarna som ligger som trappstenar i västportalen respektive korportalen. Det är mycket ovanligt med en bevarad gravvård från 1500-talet som står ute på kyrkogården. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i de häck- eller stenramsomgärdade grusgravarna söder om kyrkan. När det gäller kyrkogården i Nässja är det svårt att identifiera några avgränsade områden för mer påkostade familjegravar eller de enklare s k linjegravarna. Tydligen har man i alla fall använt sig av tidens gängse bruk för familjegravar med omgärdade grusgravar. I övrigt var det vanligt från åtminstone andra delen av 1800-talet att de mer påkostade familjegravarna låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Titlar på gravvårdar säger mycket om en trakts näringsliv. På kyrkogården i Nässja förekommer titlar som anknyter till jordbruket så som hemmansägare och lantbrukare. Men här finns även skeppare och fiskare. Nässja socken ligger ju på en udde ut i Vättern. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter I Gravplats nr 1-99 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret har en blandad karaktär genom den ålderdomliga strukturen med avsaknad av gångar och rygghäckar men med relativt många sentida och enhetliga vårdar. Den ålderdomliga strukturen bildar i Nässja en enhet med kyrkan. Även gravvårdarns riktning mot öster är ett ålderdomligt drag. Enskilda gravvårdar och gravanläggningar har ett kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de ålderdomliga gravvårdarna från 1500- och 1600-talen och grusgravarna. De ålderdomliga gravvårdarna på Nässja kyrkogård hör till det fåtal som finns bevarade i länet. En bevarad gravvård från 1500-talet är mycket ovanligt. Grusgravarna visar på en typ av gravanläggningar som varit dominerande under stora delar av 1900-talet. Titlar på gravvårdar berättar bl a om en trakts näringsliv. I Nässja är det dock ingen direkt dominans av någon speciell titel utan här finns tonsättare, provisor, hemmansägare , skeppare och fiskare m fl. De två senare titlarna visar på närheten till Vättern. Kvarter II Gravplats nr 1-34 Kulturhistorisk bedömning Det rumsliga intryck som kyrkogårdsmuren och kyrkan bildar har ett högt kulturhistoriskt värde. Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de ålderdomliga gravvårdarna från 1600- och 1700-talen. De hör till det fåtal gravvårdar från denna period som finns bevarade i länet. Titlar på gravvårdar berättar bl a om en trakts näringsliv. I kvarter II finns det gravvårdar över bl a lantbrukare, kyrkovaktare, skeppare och fiskare. De två senare titlarna visar på närheten till Vättern. |
