Stäng fönster Örkelljunga kn, EKET 1:103 RYA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Rya kyrka, RYA KYRKA | |
| 11/21/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering Eket expanderade när järnvägen med station kom i slutet av 1800-talet. I byn finns hus från olika tider från hela 1900-talet. I byn går huvudvägar mellan Helsingborg och Stockholm från tre tidsåldrar, den gamla Kungsleden genom byn, Riksleden väster om byn och längs kyrkogården den nya E4:an. Kyrkan är en del av stationssamhället och ligger på samma väg som stationen. Kyrkogården är mestadels grässådd vilket är vanligt i norra delen av Skåne. Den nyare delen har kvarter med utformning enligt efterkrigsideal med gravstenar längs rygghäckar och omgärdning av buxbom men stora delar är även här grässått. Viktiga och karaktärskapande för miljön är den omgärdande stenmuren och trädkransen av höga lönnar. Rya kyrka från 1875 i Eket är byggd i enkel nygotisk stil. Den ersatte en medeltida kyrka som är bevarad som kyrkoruin tre kilometer bort. Kyrkan har en för nygotiken representativ plan med ett resligt torn med spira och ett brett enskeppigt långhus som avslutas av en smalare femsidig absid. Fasaden karaktäriseras av spetsbågiga öppningar med gjutjärnsfönster och oputsat rött tegel. Fasaden indelas med strävpelare avtäckta med koppar liksom taket. Rya kyrka är ett exempel på de förhållandevis enkla byggmästarritade kyrkor, lojalt uppförda enligt stilidealen under 1800-talets andra hälft, som växte fram vid sidan om arkitekternas mer speciella och prestigefulla arbeten vid denna tid. Kyrkan ingår i en samlad grupp samtida, nygotiska kyrkor i Nordvästra Skåne. Byggmästaren Hallberg var produktiv och har även ritat kyrkorna i Höja, Vedby och Västra Broby. Kyrkan i Rya är byggd under tidig nygotik. Höggotiken i Skåne var senare på 1890-talet med fler av gotikens markörer. Kyrkan är ett typiskt exempel på de sena 1800-talskyrkor som visar övergången från ett fattigt till ett mer industrialiserat samhälle där församlingen ville bygga en mäktig och luftig kyrka istället för den mörka, lilla medeltidskyrkan. Oputsade tegelfasader kan kopplas till nygotiken och till industrialiseringen. Utvecklingen under 1800-talet gick från putsade gråstensfasader till nakna tegelytor, som i sin tids debatt ansågs mer äkta. Teglet i flera kyrkor har varit av låg kvalitet och i Rya har en hel del av teglet behövt bytas. En del av fasaden har klätts med nytt tegel. Exteriörens huvudgrepp är relativt oförändrat, dock är dörrarna nya, takmaterial bytt, två ingångar är igenmurade, absidens tak och gesims är ombyggda. Om exteriören är nygotisk saknar interiören de typiska nygotiska markörerna med höga spetsbågiga valv och tegelytor. Istället för valv är innertaket ett brutet tredelat trätak indelat med kassetter och väggarna är putsade. Trätakets detaljerade utformning och det vackra tegelgolvet i mittgången är ursprungligt och bidrar starkt till kyrkans karaktär. Kyrkorummet är en enkel ljus sal där fokus riktas mot altartavlan och den valvprydda absiden. Karaktären är en blandstil. Interiören är förändrad och innehåller flera tidsskikt, främst från de två renoveringarna 1950 av Eiler Græbe, då nya bänkar, altare och altarbild tillkom och 1971 av Torsten Leon-Nilson då utrymmet under orgelläktaren liksom i många andra kyrkor underbyggdes med biutrymmen. Dock är altarring och predikstol kvar från 1875 men modifierade. Bland inventarierna märks främst den medeltida fyrkantiga dopfunten från Mörarpsgruppen med detaljerade huggna bildreliefer. En teori är att dessa funtar har samband med Herrevadskloster som ägde jordegendomar i Rya socken. Bland övriga inventarier från den gamla kyrkan är delar av en altartavla från 1590-tal och ett rökelsekar från 1400-talet som förvaras på församlingsexpeditionen. Det finns flera rökelsekar bevarade från romansk och gotisk tid och 38 skånska rökelsekar finns på Historiska museet i Lund. Altarskåpet, en triptyk, från 1950 är målat av Pär Siegård (1887-1961). Han samarbetade ofta med domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Siegård har utfört flera målningar i skånska kyrkor, främst kring Hallandsåsen. I några kyrkor har han målat stora fresker. |
