Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, HÄRADSHAMMAR 7:1 HÄRADSHAMMARS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÄRADSHAMMARS KYRKOGÅRD, HÄRADSHAMMARS KYRKA
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Häradshammars kyrka och kyrkogård med dess murar, grindar och trädkrans bildar en väl
sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Mellan kvarter A och B går
den norra muren. Denna äldre mur visar på den tidigare yttre gränsen för kyrkogården.
Kyrkan hade ursprungligen en placering nära den norra muren. Utvidgningen av kyrkogården
har sedan skett åt norr, vilket har gett kyrkan en mer central position. De medeltida kyrkorna
ligger ofta på den norra sidan av kyrkogården. Det finns flera ålderdomliga och påkostade
grindar på Häradshammars kyrkogård. Dessa har ett högt kulturhistoriskt värde. Träden i
trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt
under 1800-talet. Lövträdens olika höjd visar på hur kyrkogården har utvidgats, med äldre
respektive yngre trädplanteringar. Rygghäckarnas och grusgångarnas sträckning är värdefull
att bevara då dessa håller samman, förstärker intrycket av gravraderna och ger struktur åt
kyrkogården.

Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla
ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar
av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Exempelvis finns här sångerskan Zarah
Leanders grav. Det finns ålderdomliga gravvårdar som obelisk, stenkors, öppen bok,
järnsmideskors etc. Det finns även en grusgrav på kyrkogårdens södra sida. Grustäckta gravar
var tidigare mycket vanliga på länets kyrkogårdar, men de har ofta lagts om till gräsgravar.
Därför har de som finns kvar ett högt kulturhistoriskt värde. Det är främst på den äldre delen
av kyrkogården som de flesta kulturhistoriskt intressanta gravarna finns.
På flera av gravvårdarna förekommer titlar. Dessa är kulturhistoriskt intressanta, eftersom de
kan berätta mycket om en trakts sociala struktur och näringsliv. De titlar som förekommer på
Häradshammars kyrkogård är bland annat flera kyrkliga titlar såsom ”Kontraktsprosten”,
”Kyrkovärden”, ”Kyrkoväktaren”, ”Orgelnisten”, ”Kyrkoherden” etc. Den vanligaste titeln är
”Hemmansägaren”.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-216

Kulturhistorisk bedömning
Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla
ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar
av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Exempelvis finns här sångerskan Zarah
Leanders grav. I detta område återfinns de äldsta gravarna med höga kulturhistoriska världen.
Den enda grusgrav som finns minner om ett svunnet gravskick. Grustäckta gravar var förr
mycket vanligt på våra kyrkogårdar i länet. Efterhand har de dock lagts om till gräsgravar.
Därför är de grusgravar som finns kvar kulturhistoriskt intressanta. Inom kvarteret finns flera
gravvårdar med titel. Titlar kan berätta mycket om en trakt med tanke på social struktur och
näringsliv. De titlar som finns här är bland annat ”Nämndemannen”, ”Hemmansägaren”,
”Rusthållaren”, ”Fjärdingsman” och ”Skogsförvaltaren”. Mellan kvarter A och B går den
norra muren. Denna äldre mur visar på den tidigare yttre gränsen för kyrkogården, och har ett
högt kulturhistoriskt värde. Rygghäckarnas och grusgångarnas sträckning är värdefull att
bevara, då dessa håller samman och ger struktur åt kyrkogården.

Kvarter B Gravplats nr 1-216

Kulturhistorisk bedömning
Detta område utgörs av en utvidgning och har därför inte så stor andel äldre gravar. Det finns
inte heller några följbara spår av så kallade linjegravar. Den norra muren är i gott skick och
utgör den tidigare inramningen av kyrkogården. I denna del av kyrkogården är trädkransen av
lind tät. Den har höga värden då den minner om ett äldre parkideal som sedan 1700-talet varit
vanligt på stadskyrkogårdarna i länet. Från mitten av 1800-talet blev det även vanligt på
landsortskyrkogårdar. Trädkransen ger en inramning av kyrkogården och skärmar av den från
omgivningen. Rygghäckarna och gångsystemen är viktiga för kyrkogårdens struktur.