Stäng fönster Vellinge kn, ESKILSTORP 31:1 ESKILSTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| eskilstorps kyrka, ESKILSTORPS KYRKA | |
| 7/5/19 |
| Motivering |
|---|
|
Den slingrande bygatan med enstaka gatehus genom Eskilstorp minner delvis om den gamla byn efter enskiftet. Nya villakvarter har gjort att Eskilstorp växt ihop med Vellinge. Den närbelägna motorvägen står i skarp kontrast till jordbrukslandskapet med gårdar. Kyrkogårdens omgärdning av gråstensmur, hamlade lindar och gjutjärnsgrindar är viktiga för miljön. Kyrkogården har typisk sydskånsk prägel som karaktäriseras på södersidan av ideal från sent 1800-tal med gravplatser med högresta stenar och belagda med singel och omgärdning av buxbom. Utvidgningen i söder är tydligt avläsbar. Minneslunden av Helge Lundström är ovanligt väl utformad. Porlet från vattenspelet förvillar en del av motorvägsljudet. Kyrkan är byggd under en intensiv kyrkobyggnadsperiod. Mellan 1860-1910 nybyggdes 113 kyrkor i Skåne. Av dessa behöll 22 ett äldre torn, i tolv fall med ett nytt krön, liksom i Eskilstorp. Kyrkan från 1874 ersatte en medeltida kyrka. Endast nedre delen av ett äldre torn sparades. Kyrkan med torn, långhus och femkantigt kor har enkla vitputsade fasader medan omfattningar runt muröppningarna och taklister är av oputsat tegel. De ursprungliga gjutjärnsfönstren är spetsbågiga. Kyrkan innehåller olika tidsskikt men präglas främst av tiden från sitt uppförande 1874 och Græbes förändringar 1936. Dolt under putsen finns eventuellt återanvänt material från den medeltida kyrkan. Det oputsade teglet, som kontrasterar mot de vita fasaderna, är viktigt att det förblir oputsat. De oputsade tegelomfattningarna i flera språng är inspirerade av C G Brunius som ofta använde det motivet. Kyrkan är byggd i en medetidsinspirerad blandstil med vagt antydda gotiska stildrag. Tornets trappstegsgavlar och portal med kopparklädda ekdörrar tillkom vid Græbes ombyggnad 1936. Portalen är välgjord och anknyter till kyrkans stil samtidigt som det röda teglet markerar att den är senare gjord. Att förändra ett torn och lägga till trappstegsgavlar hade nog varit en omöjlighet idag, då varje tillägg vanligen utformas enligt sin tids ideal. Men tornet ser välbalanserat ut till kyrkan och är inspirerat både av skånska medeltida kyrkor och av domkyrkoarkitekt Brunius vurm för trappgavlar vid mitten av 1800-talet. Även interiören karaktäriseras av sitt uppförande 1874 och Græbes kraftiga ombyggnad 1936. Kyrkorummet är ljust, enkelt och välvt med ett vitt flackt tunnvalv och rött tegelgolv. Inredningen är målad i grå toner. Både tunnvalvet, tegelgolvet, de förändrade bänkarna och färgsättningen är från Græbes renovering. I vapenhuset finns det tidstypiska sexkantiga tegelgolvet bevarat som visar hur kyrkans golv tidigare sett ut. Renoveringen är typisk för Græbe med röda tegelgolv, ek, koppar och färgsättningen. De nya innerfönstren från 2018 har minskat utekontakten och ljusinsläppet men förbättrat kyrkans klimat. Bland inventarierna från den gamla kyrkan märks den välsnidade altaruppsatsen från 1600-talet samt en medeltida dopfunt som är relativt enkel. Från nyare tid märks ett antependium som klär in altaret, konstfullt vävt i varma färger från Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. |
