Stäng fönster Jönköping kn, BRUNSERYD 1:5 SVARTTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| SVARTTORPS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A utmärker sig på kyrkogården med sina många välbevarade äldre och påkostade gravvårdar. Det ger genom sin täthet, de stora och högresta vårdarna och de bevarade grusgravarna en god bild av ett köpegravskvarter från början av förra seklet. Den kulturhistoriska karaktären i detta kvarter är främst kopplat till gravvårdarnas storlek, deras höjd och reslighet, grusgravarna med stenramar och omgärdningar samt förekomsten av titlar. Äldre gravvårdar bör ej avlägsnas, däremot kan nya gravar tillåtas om de håller sig till de karaktäristiska dragen hos övriga vårdar, och huvudsakligen för att undvika tomma ytor i gravraderna. Det bör undersökas om bevarade stenramar finns kvar under gräset, dessa bör i sådana fall tas fram. Det främsta kulturhistoriska värdet i kvarter B ligger i att enbart gravvårdar från allmänna linjen fi nns i kvarteret. Trots att många vårdar avlägsnats under åren har de inte ersatts av nya och karaktären blir därmed tydlig. Dessa vårdar bör få stå kvar på ursprunglig plats. Eftersom det fi nns tomma ytor i kvarteret kan nya vårdar med fördel placeras för att täcka dessa men nya vårdar bör följa karaktären hos de äldre vårdarna och stämma överens i storlek och utformning. Kvarter C är typiskt för denna tid och den här typen av kvarter är vanligt förekommande på kyrkogårdar. I Svarttorp avviker det dock genom antalet stora och tungt dekorerade gravvårdar som förekommer i samband med de bevarade grusgravarna. På en del ställen skymtar rester av stenramar fram genom gräset. Dessa bör tas fram för att ytterligare stärka den välbärgade karaktären i kvarteret. Vid behov av utgallring av vårdar utan gravrättsinnehavare bör stor hänsyn tas till grusgravarna och de rikt utsmyckade vårdarna. Det kulturhistoriska värdet i kvarter D är främst kopplat till kvarterets och gravvårdarnas tidstypiska utforming och till vårdar med personeller lokalhistoriskt värde. kyrkogården i dess helhet Svarttorps kyrkogård är relativt ung sett ur kyrkogårdsperspektiv och invigdes 1871. Den har hittills inte utvidgats och de olika kvarteren är väl sammanhållna. Den södra delen av kyrkogården är uppdelad på ett äldre köpegravskvarter i väster (kvarter A) som tillsammans med påkostade gravar som en fond längs kyrkogårdsmuren ramar in ett allmänna linjen-kvarter i öster (kvarter B). Köpegravarna har i de fl esta fall kvar sina grusbäddar och vårdarna är högresta. Flera av vårdarna i allmänna linjen har avlägsnats vilket ger kvarteret en lätt utspridd prägel men inga nya vårdar har tillkommit så kvarteret är ändå sammanhållet. Den norra delen är även den välbevarad, med familjegravar från efterkrigstiden (kvarter C). Vårdarna är låga och breda till formen och har förmodligen hört ihop med grusbäddar men dessa är till största delen borttagna idag. Väster om kyrkan har ett kvarter tillkommit med moderna gravvårdar från 1980-talet och framåt (kvarter D). Dessa är representativa för sin tid. Den tydliga skillnaden mellan kvarteren har ett pedagogiskt värde och ger en tydlig bild över kyrkogårdshistoria från det sena 1800-talet fram till idag. Grusgångssystemet, den omgärdande stenmuren, smidesgrindarna och trädkransen är viktiga karaktärsdrag för den typiska landsortskyrkogården. Gravvårdar berättar genom inskriptioner om äldre yrken och om försvunna gårds- och ortnamn. De berättar även om stilideal, om religiösa och ickereligiösa symboler, om skiftande önskemål om hur man velat bli ihågkommen. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Svarttorps kyrkogård präglas av de väldigt tydliga skillnaderna mellan olika kvarter, en distinktion som blir allt mer ovanlig på kyrkogårdar i länet. - Grusgångarna på kyrkogården är ursprungliga och dessa bör även fortsättningsvis vara grusbelagda. - Trädkrans, stenmur och smidesgrindar är viktiga delar i upplevelsen av kyrkogården. - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Grusgravar med inramning bör bevaras intakta. |
