Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, KONUNGSUND 5:4 KONUNGSSUNDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

KONUNGSUNDS KYRKA, KONUNGSUNDS KYRKOGÅRD, KONUNGSSUNDS KYRKA
5/2/07
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Konungsunds kyrka med kyrkogård, fd prästgård och skola är exempel på ett välbevarat sockencentrum.

Kyrkogården
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Konungsunds kyrka uppförd 1801-1802 utgör ett mycket välbevarat exempel på de nyklassicistiska kyrkor som uppfördes under slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal. I exteriören visas det bl a av de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det rundade koret, stramt utformade fasader och förekomsten av en ingång mitt på långhusets sydsida. Arkitekten Olof Tempelman gav dock kyrkan en särprägel genom olika detaljer: betoningen av sydportalen med dess nyklassicistiska tempelportik och den speciella tornavslutningen med gavelfrontoner och en pyramidformad tornhuv. De rundbågiga fönstren av gjutjärn har en nygotisk spröjsning och är tillsammans med takets plåttäckning senare tillskott. Även interiören har en tidstypisk nyklassicistisk karaktär med ett öppet kyrkorum med endast en svag markering av övergången mellan långhus och kor, ett högt putsat tunnvalv och tidstypisk altaruppsats. En del inventarier kommer från den gamla kyrkan. Det gäller bl a de två dopfuntarna från 1200-talet respektive 1700-talet och predikstolen från 1600-talets mitt. Orgeln har ett högt musikhistoriskt intresse och dess fasadutformning med bemålat nät i ljudöppningarna är relativt ovanlig. Kyrkans arkitekturhistoriska intresse förstärks av att den är ritad av Olof Tempelman. Det finns även ett lokalt och regionalt intresse då några av de personer som var mest verksamma vid alla kyrkbyggen runt år 1800 i Östergötland arbetat här. Det gäller Casper Seurling, Pehr Hörberg och Carl Fredrik Beurling. Kyrkan innehåller en stor del originalsnickeri, bl a dörrar med lås.

Av speciellt intresse när det gäller Konungsunds kyrka är även kopplingen till Marmorbruket i Kolmården. När kyrkan byggdes låg Marmorbruket inom Konungsunds socken. Man använde marmor till kyrkans sockel, vilket är mycket ovanligt. Dessutom finns det flera gravvårdar, framför allt gravhällar, av marmor bevarade.



Sammanfattning
• Konungsunds kyrka utgör ett mycket välbevarat exempel på en nyklassicistisk kyrka från tiden runt 1800 med de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren, det rundade koret, stramt utformade fasader och sydportal. Den nyklassicistiska tempelportiken vid sydportalen och tornavslutningen ger samtidigt kyrkan ett särpräglat utseende. Kyrkan är ritad av Olof Tempelman som var en av sin tids ledande arkitekter och Casper Seurling var byggmästare.
• Fönstrens gjutjärnsbågar är ett tillägg från 1800-talets andra del. Spröjsningen har en nygotisk utformning i enlighet med den tidens stilideal.
• Kyrkorummet är en välbevarad och god representant för nyklassicismens kyrkorum med putsat tunnvalv, ljusa väggar och i stor sett ingen avskiljning mellan långhus och kor.
• Kyrkan innehåller en stor del originalsnickeri, bl a dörrar med lås.
• Inventarierna från den äldre kyrkan visar på den långa kontinuiteten bakåt.
• Predikstolen från 1600-talet och altaruppsatsen med altartavlan har hög konstnärlig kvalitet. De är dessutom tillverkade av konstnärer/hantverkare som har varit mycket verksamma i hela eller delar av länet.
• Orgeln har ett högt musikhistoriskt intresse och dess fasadutformning med bemålat nät i ljudöppningarna är relativt ovanlig.
• Av speciellt intresse när det gäller Konungsunds kyrka är marmorsockeln och gravvårdarna av marmor som visar på Marmorbrukets tidigare koppling till Konungsunds socken.