Stäng fönster Norrköping kn, KONUNGSUND 5:4 KONUNGSSUNDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| KONUNGSUNDS KYRKA, KONUNGSUNDS KYRKOGÅRD, KONUNGSSUNDS KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Konungsunds kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Rygghäckarna är viktiga för kyrkogårdens strikta karaktär. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på stadskyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Kyrkogårdens struktur med mer påkostade gravvårdar i närheten av kyrkan och utmed östra sidan och enklare vårdar inne i kvarteren, visar på en äldre indelning som är viktig att bevara. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i flera enskilda gravvårdar. Det kan bl. a. bero på ålderdomlighet, att de är tidstypiska, konstnärlig utformning eller lokal- och personhistoriskt intresse. Det sistnämnda framgår bl. a. av olika titlar som nämns på gravvårdarna. På Konungsunds kyrkogård är ”Hemmansägare” den vanligaste titeln. Andra titlar som förekommer är flera kyrkliga titlar så som ”Kyrkvärden”, ”Kantor”, ”Kyrkoherden”, ”Pastor”, ”Ringaren”. Av särskilt intresse i Konungsund är gravstenar av marmor och stenar med titlar som anknyter till marmorbrytning. Contraktprosten Schenmarks gravsten (nr 206) är den enda bevarade gravstenen av kolmårdsmarmor på kyrkogården. Den har ett mycket högt kulturhistoriskt värde tack vare dess material och ålder. Enligt Broocman har ett marmorbruk funnits i Konungsunds socken redan under 1600- talet. Widegren anger platsen för verksamheten till Bråvikens norra strand i Swintunabygden vilket idag ungefär motsvarar Krokeks socken. Sannolikt låg marmorbruket i den s.k. Kolmårdsroten, belägen norr om Bråviken, där bl. a. Swintuna kvarn och ett antal gårdar tillhörande Konungsunds socken låg. 1891 skildes Kolmårdsroten från Konungsund och lades till Krokeks socken. |
